Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Kära mor”, sade herr Erik. hvilken orubbligt
lugn vid alla andra tillfallen, dock hastigt
förlorade jemnvigten, så snart någon angrep Klas
Fleming, "kära mor, om än sjelfvaste lögnens fader,
hin onde i helfvetet, skulle säga sådana der
dumheter, så borde du väl begripa att ingen lefvande
menniska tinnes, som kan äta en hel skinka i ett
mål. Dock”, tilläde han i detsamma åter med sin
vanliga glada min, ’ kanske någongång när fru Ebba
låtit anrätta en pastej af de feta och trinda
späd-grisarne från Qvidja, att nästan en hel sådan skinka
strukit med”.
rJa se det var en sak”, sade fru Metta talande
vid sig sjelf, ”hos Lisa på Kullans tingade jag ju
grisar, för fisken som hon fick. De borde väl vara
stora ren, men här skall jag få stå med skammen
om de äro magra. Jag undras hvem som förr
kunnat hitta en bit magert bland späcket på
Tannila?”
”Kära mor, var ej bekymrad, du skall få se
att det går”.
”Ja, det går ja, det är lätt sagt, men
sannerligen något går om jag står här. Och den Sigrid
sen, der står hon och ser så märkvärdigt from ut,
men för gu om det går med att bara se
beskedlig ut. när något skall uträttas. Hade jag ändå
en drifvande menniska att hjelpa mig. Nog kan
Hickan vara snäll och from och ett kärt bam. men
se en som kommer sig till att uträtta något, det
blir hon väl aldrig här i verlden”.
Med de orden gick fru Metta bort, snart
syntes Storsvarten stå förespänd, fru Metta satte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
