Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit nedrifna och hängde i trasor. I all tysthet
jemkade Sigrid opp dem, hopsydde de lösrifna
styckena och borttvättade fläckarne. Öfver borden
utbredde hon hvita dukar, enris ströddes öfver de
redan förut hvitskurade golfven, och innan kort
såg det helt trefligt ut på Tannila.
Det var redan mörkt om aftonen niir Klas
Fleming red in på gården på Tannila, jemte några
andra herrar och åtföljd af herr Erik, som ridit ut för
att möta honom. Fru Metta välkomnade den höge
gästen på trappan, der hon stod och neg djupt.
Fleming kastade sig af hästen och steg raskt upp
för trappan. rSe god afton, fru Metta”, sade han
räckande henne handen. "Eder herre iir så villig
att vara mig till tjenst, så att han förleder mig
att besvära äfven eder. När man ger mig ett
linger, så tar jag hela handen. Hade jag dock
vetat att klubbmännen förut våldgästat här. så skulle
jag väl nu icke kommit; dock hoppas jag att icke
göra eder omak. En gammal krigsman är van
att ligga på marken i samma kläder som han bär
om dagen, och aktar ej så noga om litet dam
fastnar på lädret. Och icke försmår han
rågbrödet för att det ej iir iikon, utan iir han nöjd med
hvad som råkar förelinnas. Gör er alltså intet
omak, jag önskade blott att öfverlägga i stillhet
med herr Erik och iifven hvila mig sjelf litet, ty
huru det är, så tynga ändå åren stundom att bära,
fast de smyga så tyst på en. Man skulle väl
lättare bära en hel hövåhn, så stor den än synes".
Fru Metta neg allt djupare och djupare. Hon
kände sig helt häpen inför den mäktige herrn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
