Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigrid grep ifrigt kannan och följde efter
tje-naren, utan att hvarken denne eller postkarlen
gjorde någon anmärkning. Så snart hon inträdt
i rummet, befriade tjenaren henne från sin börda,
och väntade att hon skulle bege sig hort, sedan
hon, som han trodde, fått tillfredsställa sin
nyfikenhet. Men i dess ställe pekade Sigrid på en
dörr vid hvilken stod en annan tjeuare och frågade:
’Ar Hans Fursteliga nåde der?*
"Tyst, tyst! Der äro herrar, och i rummet der
innanföre är hertigen sjelf. Nu måste ni gå bort,
att ingen kommer och träffar er här.”
Sigrid stod qvar, betänkande huru hon skulle
kunna ställa till, för att slippa in till hertigen.
Tjenaren uppmanade henne allt ifrigare att bege
sig bort, och var högst förlägen då hon ej åtlydde
honom. Att åstadkomma något buller, vågade han
alldeles icke. Härunder öppnades den inre dörren
och en gammal herre utträdde. Hans
undersätt-siga figur rördes fram åt golfvet med bastanta
steg och något krökta knän. Den mörke, barske
mannen syntes icke mycket kunna väcka Sigrids
förhoppningar om hjelp, men i blicken låg dock
något vänligt och frimodigt. Sigrid vände sig till
honom och bad med låg röst i de mest bevekliga
ord, det han ville autingen sjelf ge henne tillstånd
att ur slottet föra en svårt sårad, eller om han
ej kunde tillåta detta, att han då ville utverka
det hon finge gå in till hertigen för att bedja
honom sjelf derom.
Med ett vänligt ögonkast på den unga
bedjer-skan, svarade den gamle krigarn; ”Hans Furstliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
