Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Om Folkmängden och Sjukdomarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 264 e.
at öfver hela Riket dör hvart 10:de barn af
koppor (18), och enligt en annan förteckning af
Wargentin (19), utgör de dödas antal i denna
sjukdom . af hela dödssumman. Koppornas
mindre dödlighet på Åland, härleder sig förmodligen
deraf; at de ofta ej äro gängse under en tid af
flere år, och emedlertid bortryckas härstädes en
mängd svaga barn af andra sjukdomar, innan de
hinna så koppor.
Pleuresie och Bröstfeber har medtagit , af
alla döda, och finnes i detta förhållande ej
något ovanligt.
Genom Kötfeber har ½ förlorat lifvet.
Denna stora dödlighet härleder sig i synnerhet från
1789 års farsot, då 167 dogo af Rötfeber, eljest
har denna sjukdom sällan visat sig på Åland.
De dödas antal i Rödsoten utgör ½, af hela
fumman, och som denna fjukdom vanligen visar
fig som farsot, kan dödligheten ej anses för
betydlig.
Af Slag dör hvar 30:de. Huru denna
fjukdom beklagsigen blifver allmännare, finnes af
jemförelse med anteckningen öfver de döda srån
1749 til 1773, då endast hvar 60:de dog af slag.
Hastig död är likväl ännu ej så allnän på Åland,
fom i åtskilliga andra orter. ÄÅr 1791 dog i
Skara stift hvar 25:te af slag (20). I Stockholni har
de sednare åren deras antal vanligen utgjordt ¼
och i Berlin ⅜.
Her-
(18) Rosenstein om Barnsjukdomar p. 151, 171. (19)
Vett. Acad. Handlingar 1755. (20) Stockholmo
Posten 1792 N:o 178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
