Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Om Ålands Natural Historia och Climat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligt Kalkbrott är endast vid Jurmo by uti
Kumblinge socken, som likväl ännu ej synnerligen
nyttjas. Berget består af sammangyttrade hvita
Kalkspats korn, blandade med litet svart Skimmer.
Vid Bergsroten är stenarten tätare, och utom
Skimmer äfven blandad med Quarz. Utlännlngar
hafva länge varit af den tankan, at Åland sknlle
vara upfyld med Kalkberg (13).
Pergerystaller finnas i Sunds Socken vid
Persnäs, och uti saltviks Socken på Österören, en
Båxö by tilhörig holme. Nägra Crystaller äro
klara och ofärgade; men större delen dunkla och
quarzfärgade. En del äro svartbruna eller
Topasflusser. Sällan träffas någon af betydlig
stor-Iek. Den Diamantlika Flintsten, som npvistes
för Professor Björnståll (14) hos GeheimeRådet
Stengel i Manheim, och berättas vara från Åland,
var lörmodligen ej annat än en Bergerystal,
Vid Ålands stränder som allmännast äro
täkte med Fältspats grus, upkastas mycket
KÄiesbollar. Stundom gå de til et Lispunds vigt; men
vanligen finnas de uti smärre stycken. Gul
Jasbis har äfven blifvit hittad på dessa ställen (1 5).
Herr Professoren och Riddaren Gadd förmodar,
at man likaledes torde kunna träffa Agather.
vid
(13) Uti Biäschings Geographie abregöe par Berenger
. I. p. 185 omtalas uti beskrifningen om Åla03,
montagnes de pierre calcasre och uti Vyerdonska
Encyclapedien Årticle Aland; nämnas carcieres åe
pierres calcafres dont on tire un grand parti. (14)
Björnståhls bref 4 Delen. (15) Gadå om Finka
Iespis arter och Agather p. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
