Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som, balftannat sekel efter Roms grundläggning, flyk-
tat undan gallerna, från Po-landet uppåt högalperna
sedermera öfver Churvvalden ända fram till Cliur, herrskar
uteslutande det lyska språket. Afvenså har i den sydvest
om Chur liggande Scanfiggerdalen tyskan nu undanträngt den,
åtminstone i dalens yttre trakter, ursprungliga romanskan.
Sjelfva Chur (ital. Coiva, rom. Cuera 1. Qtteva) ä r , ocb har,
så långt dess urkunder gå tillhaka, varit en tysk stad. Under
namnet Curia lihoitorum förekommer den frän medlet af fjerde
seklet, sedan kejsar Constantius der hade haft sitt vinter-
läger. Den har från sin rhetiska period hlott osäkra min-
nen, och från sin romerska ej synnerligt många. Deremot
är det mer än sannolikt, alt i förra tider hela den omlig-
gande trakten varit hehodd af rhetoromaner. Enligt säkra
vittnesbörd, herrskade deras språk ännu under femtonde å r-
hundradet i de norr om staden liggande s. k. ” fem byarna”
(die fiin f D örfer), af hvilkas 5 0 0 0 innevånare nu ej linsen
enda, som talar annat än tyska. Afven lokalnamnen röja
här ofta romanskt urspru ng: sa t. ex. Masans (rom. 31al-
sanns = lat. male sani) en helt nära Chur belägen o rt,
der i medeltiden varit en sjukvårds-anstalt ; Trimons (iri-
montium) fordom ett slott, i grannskapet af en till de ”fem
byarna” hörande ort Trimmis, som sträcker sig utefter tren-
ne bergterrasser ; Maslrilser-berg (1. Monslrilser = mons ste-
rilis); Marschlins, i urkunderna kalladt castrum 3Iarsilinum
o. 8. v. Afven nordost om Chur, i Prättigau-dalen (P rati-
tjovia) mellan bergen Rhetikon och H o cbw ang, hör man
romanska ort nam n, såsom Scesaplana, Valsaina, Luzein (L u -
canum ), Me/.zaselva (media silva) m. fl., och ännu år 1550
herrskade i de yltre delarna af denna dal romanska språket,
som nu af tyskau är helt och hållet undanträngdt. Vänder
man sig åter frän Chur vester ut, så hinner uian snart på
venstra Rhenslranden en katolsk församling, Ems 1. E mbs
(rom. Am edes), hvars samtliga innevånare, till ett antal af
1 0 0 0 , tala romanska. Här begynner den s. k. oherländska
dialekten, näst engadinernas den vigtigasle i språket, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
