Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
tschink, sis 1. sets, sett, ot, #m 1. nii, disch I. diesch.
iinesch, dodesch, tredesch, calordcsch, tschinesch, se-
desch j deschsett, deschdotty dcschuiiy vin t, vm t uinj ,
tmtt r/ut o. s. v., trenta, caronta, tschinconta , scsonta,
seltonta, otonta, niionta, tschent, mille.
Språket är något olika i olika trakter af Enne-
bergerdalen. Det växlande uttrycket för A«r räk-
nas för det schiboletli , hvarmed infödingarne röja
sin olika födelseort. Detta ord, som i Gröden beter
dschang, heter på olika slitilen i Enneberg jo n g ,
jctn y, jenn och dscliong, oeb den sista formen är
d en, som förekommer i hufvudorten St. Leonard,
på ladinernas eget språk kallad Badia. Denna be-
näm ning, hvaraf sedan både folket oeh språket fått
sin, är en förkortning af abbadia, abbotsstift. Ett
sådant fans nemligen sedan urgamla tider på denna
ort. Badioterne röja ej samma kärlek för sitt ärfda
idiom som deras grannar i Gröden, med livilka de
ej heller täfla i konstflit och bandaslöjder. Deras
hufvudriäring är boskapsskötsel. Sedan Leopold v.
Bucb i de märkliga bergformationer, som omgifva
deras dal, trott sig finna nyckeln till hela den ny-
are gcognosien, drilva de ock en inbringande han-
del med petrifikater (på landets språk: curretsch) och
en hop sällsynta mineralier, som deras berg er-
bjuda. Kyrkospråket Ur här, såsom i Gröden, för
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
