Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CO
godtyckligheten i dess ljudbeteckning. De olika da-
lekterua hafva i detta fall olika lagar, ocli envisas
att behålla dem. Man kan ej nog beklaga, att le
reformerta prester, som först upptecknat språket i
skrift, antingen icke känt, eller icke insett fördelen
af att tillämpa lagarna för den italienska ortografien.*
Yokalerna äro desamma som i italienskan. "Vo-
kalen u får dock här, likasom i fransyskan, stun-
dom ett till y sig närmande mellanljud mellan i
och m, och betecknas da på germanskt sätt med m,
t. ex. Un, iinUj en. Äfvcnsa tillkommer här teck-
net ö för ett mellanljud af o och e, t. ex. v ö d , tom
(äfven vid af lat. viduus). I äldre tider nyttjades,
i synnerhet inom oberengadinska dialekten, tecknet
ii för det sväfvande ljudet mellan a och e , sådant
det t. ex. förekommer i praes. infin. al lörsta kon-
jugationen, der unterengadinska och oberländska dia-
lekterna nu beteckna slutändeisen såsom ar och ober-
engadinska såsom er. (Man ser i detta sväfvande
(er öfvergången från de lat. infin. af första konjuga-
tion till de fransyska på er). Diftongerna kunna,
i afseende på sin uppkomst, delas i fem klasser:
1 . sådana, som gått i arf från romarspråket. Aid
au märkes, att blott unterengadinska dialekten bibe-
håller dess uttal sådant som i lat. aurum (unter-en-
* E lt försök alt förändra ocli förbättra den rheloro-
manska ortografien, gjordes, men utan framgång, 1 8 0 2 ai
Placidus a Specba oeb några andra Conventuales i Dissentis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
