Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
v anyida, lad. dvantada, praet part. fem., det förra af v.
van(fir (se 11 v.), det sednare af v. davantar (se 12 v.).
18 v. naffin, adj. ingen (jfr. nafjuot 5 v.). La-
dinska forinen: ingiin, af en märklig likliet med det
sv. ingen, beliöfver likväl en negativ partikel efter
sig (här nun), för att få denna betydelse. På detta
ställe är äfvcn den alltid gifna negationen i nagin
förstärkt af en sådan negativ partikel, nemligen nan
(en annan form för nun, naun 1. na = lat. non).
ha vicu, 5 p. s. pcrf. ind. af v. ver 1. veder, lad.
vrtiV, se. Det liör till ladinska dialektens företräden
att oftast liafva en ren form för perfectum, såsom liär
vazet. Praesens böjes: vez 1. ves, vezas, vcza, vasein,
vaseits, vezan. Imperf. vaseva. Om praet. part. se 14 v.
mat 1. mc, lad. ma, adv. aldrig, samma ord, som i
sednare liälften af det port. prov. och fr. jam ais, sp.
jamas. Det it. mat och giamrnai (lat. jam magis)
saknar deremot negativ betydelse.
ravoilg 1. ravuoilg, m. sköt, af v. ravolver (lat. re-
volvere). Ladinska texten har i stället il sain 1. sein,
lat. sinus, it. seno.
Icz 1. lezz, pron. densamme. Ordet är en samman-
smältning af lat. ille och iste, samt, under formen less,
af i7/e och ipse (it. esso). Ladinska texten uttrycker
detta Icz genom en omskrifning: ais guel chi, ӊr
den som.”
ha declarau, lad. ha declard, 5 p. s. perf. ind. af
y. dcclarar 1. -er, upplysa, förklara. A f adj. clar
1. cler (jfr. fr. clair), lat. clarus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
