- Project Runeberg -  Bidrag till Kongl. bibliothekets historia under min tjenstetid /
5

(1926) [MARC] [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ur sitt hem till embetsverket, hvilket allt sedan bibehållit något
af denna egenskap, som kan vara angenäm för de besökande,
äfven för en och annan tjenstgörande, men i hög grad menlig för
arbetet. Ville man veta något nytt, så gick man blott på K.
Bibliotheket, der alla rykten sammanströmmade. I anseende till
Hammarskölds långväga bostad, högst upp på Regeringsgatan, var
man ock föranledd, att på K. Bibliotheket söka honom. Äfven jag
gjorde någon gång ett besök på en stund, utan att der förlänga
samtalet eller taga synnerlig kännedom af ställningen; icke heller
den tiden anande der mitt embetsrum för lifstiden.

Man har från flere håll sagt mig, att Hammarsköld arbetade
nästan uteslutande för egen räkning, under arbetstimmarne på
K. Bibliotheket (kl. 10—1); Schlyter påstod, att han på
Hammarskölds bord såg alltid samma oskrifna papperslägg. Icke så
liten öfverdrift torde ligga i dessa uppgifter. Hammarsköld har
skrifvit ett katalog-band öfver handskrifter, och man ser ofta
hans hand i bokbindar-boken på hans tid o. s. v. Han kände
K. Bibliothekets skatter ganska väl, och när det var fråga om en
litterär-historisk upplysning, kunde ingen bättre lemna den än
Hammarsköld, som hade vidsträckta insigter på detta område.
Han var en ledtråd i många saker, hade ett starkt minne och
mycken beredvillighet att gå andra till handa. Den lärde, särskildt
utländingen, vände sig derför vanligen till Hammarsköld, som
otvifvelaktigt mest af alla upprätthöll Bibliothekets anseende
som ett lärdt werk. Å andra sidan är det mer än troligt, att
Hammarsköld begagnade mycket af tjenste-timmarne till eget
författarskap, och än mer till samlande af materialier derför. Han
hade en oöfvervinnerlig lust till mångskrifveri, och behöfde derur
hemta någon pekuniär fördel, till fyllnad för behofven vid
underhållet af en talrik familj, hvilket ej kunde bestridas med en
liten lön och en högst obetydlig enskild förmögenhet.

Efter 2 års tjenstgöring vid K. Bibliotheket (se ett Memorial
af Wallmark) erhöll Mag. Ed. Albrekt Netherwood8[1]
Amanuens fullmagt utan lön d. 10 Jan. 1823. Redan i Upsala
var han känd som ett qvickhufvud, och jemväl bekant för sitt
mindre regelbundna lefnadssätt och sin skoningslösa behandling
af lånade böcker. Han var mera bokförstörare än bokvårdare.
Liksom Hammarsköld, lånade han, utan qvitto och utan fråga om
återställande vittra skrifter och annan lättare litteratur åt sina
bekante, af hvilka en och annan efter hans död opåmindt


[1]         8 Edvard Albrecht Netherwood (1793—1827) utnämndes till
e. o. amanuens d. 27 sept. 1821 samt d. 10 januari 1823 »i anseende till hans flit och
skickelighet samt i övrigt ådagalagde välförhållande» till ordinarie amanuens utom
staten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rjekbhi/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free