Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den slinkan . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika. Guld är vad ert hjärta älskar, och kvinnor
räknas inte stort.»
»Jag sa’ ingenting. Nu passade det inte att tala
med henne om Sarah. Men Vahna tycktes skaka av sig
sin nedslagenhet och började åter skratta och retas.
’Vad tycker ni om den?’ frågade hon. ’Om vad?’
— ’Guldklimpen som ni sitter på.»
»Jag sprang upp, som om den varit en glödhet kamin.
Men det var bara ett klippblock. Jag kände mig
modfälld. Antingen hade hon blivit vriden, eller också
var det hennes sätt att skämta. Galet, vilketdera det
nu var. Hon räckte mig yxan och bad mig ge stenen
ett hugg. Det gjorde jag om och omigen, och för
var gång sprang det fram gula fläckar. Herre min
skapare, det var guld! Hela välsignade stenblocket I»
Jones reste sig plötsligt i hela sin längd och slog ut
med sina långa armar, med ansiktet vändt mot himlen
i söder. Hans rörelse hade satt skräck i en svan,
som hade kommit uppklivande i vänskapligt
egennyttiga avsikter. Då den rusade tillbaka stötte den
ihop med en gammal tjock dam, som skrek till och
tappade sin strut med jordnötter. Jones satte sig
igen och fortfor:
»Guld, kan ni tänka er, rena rama guldet, och
så mycket att jag högg flisor ur det. Det hade ett
överdrag av någon sorts vattentät färg eller fernissa
gjord av asfalt eller något dylikt. Inte underligt att
jag hade tagit det för en sten. Den var tio fot lång,
minst fem fot i genomskärning och avsmalnande åt
båda ändarna som ett ägg. Se här, titta.»
Han tog upp en skinnpåse ur fickan, och ur den
tog han ett föremål insvept i oljat silkespapper, som
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
