Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Som Argo på antikens tid . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liverpool och är sjöman. Så att då båten är färdig,
blir det han som skall navigera oss och vår packning
fram över sjöarna och fallen till Klondyke.»
»Och Charles —; den där mr dayton — vad kan
han ha för specialitet ?» frågade Tarwater.
»Han är affärsman. Då det gäller att organisera
och göra affärer, är det han som är chefen.»:
»Hm», sade Tarwater fundersamt. »Det är minsann
tur att ha så många specialister samlade i ett och
samma företag.»
»Mer än tur», medgav Anson. »Och det var bara
en tillfällighet. Var och en av oss startade ensam.
Vi träffades på ångbåten från San Francisco och
slöto oss tillsammans. — Nej, nu måste jag gå.
Charles kan bli arg för att jag inte bär så mycket jag
skall. Nå, ingen kan då begära att en karl som väger
fyrtiofem kilo skall orka bära lika mycket som en
som väger sjuttiotvå.»
»Stanna kvar och laga något till middagen åt oss»,
sade Charles till Tarwater, då han kom med sin nästa
börda och märkte vad gubben åstadkommit rned sin
händighet.
Och Tarwater lagade en middag som verkligen
var en middag, diskade, hade ordentligt stekt fläsk
och bönor till kvällen och bröd bakat i en stekpanna,
som var så smakligt att de tre kompanjonerna nästan
kastade sig över det. Sedan han fått kvällsdiskarna
ifrån sig, späntade han spånor och stickor till en lätt
och säker frukosteld, lärde Anson ett knep att hålla
skorna mjuka, som var ovärderligt för varje fotgängare,
sjöng »Som Argo på antikens tid» och berättade dem
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
