Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begrava sitt ansikte i den upplyftade
mjölkkonservburken och låta den frätande drycken gurglande rinna
ner i strupen i törstiga klunkar.
Efter en lämplig paus tog Chauncey Delarouse,
alias Skäggis, till ordet.
»Vare det långt ifrån mig att skryta med varifrån
jag härstammar, då jag nu sitter här vid elden
tillsammans med .. . tillfälliga bekanta. Men det vill jag
säga, att jag också var ganska bemärkt på min tid.
Jag tillägger att det var kapplöpningshästar pius
alltför klemiga föräldrar som gjorde att jag blev utkastad
i världen. Än kan jag sitta och upprepa för mig själv
skaldens fråga: »Äro Dovers klippor ännu vita?»
»Hm», brummade Bruce Cadogan Cavendish
försmädligt, snart frågar ni väl också: »hur mår min
gamle vän lörd X. Y. Z.?»
»Och jag stormade förgäves på min hälsa som var
av järn», fortfor Skäggis hastigt. »Här sitter jag nu
med sjuttio år på nacken, och bakom mig på den långa
vägen har jag begravt mången ung spoling som var
en likadan våghals som jag men som inte stod ut
med den raska takten. Jag var för ung då jag började
slita ondt. Och nu, då jag också far illa, är jag för
gammal. Men det fanns en tid, ack tyvärr alltför
kort, då jag även fick göra bekantskap med livets
härligaste njutningar.
»Jag kysser också på fingrarna åt mitt hjärtas
prinsessa. Hon var verkligen en prinsessa, polynesisk, mer
än tusen miles från Delanevs Kärleksö. Alla
infödingarna rundt omkring i den delen av Söderhavet
kallade den för Glädjeön. Dess eget namn, på det
där boende folkets språk, kan fint och träffande över-
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
