Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För resten gav jag honom ett par av styrmannens
gamla skjortor. Och jag antar att styrmannens huvud
sitter där än som dekoration på kanothuset.»
»Just inte någon kristlig begravning för en kristen»,
anmärkte Skäggis.
»Men en inbringande begravning», svarade
Hum-melstören. »Resten av styrmannen måste jag låta gå
gratis överbord åt hajarna. Tänk om jag skulle ha
bjudit dem på ett åttahundradollarshuvud också! Det
skulle ju ha varit ett brottsligt slöseri och blanka
vanvettet.
»Ja, det var i alla fall förbannat skojigt där västerut.
Och jag vill inte tala om den knipa jag råkade ut
för på Taki-Taki, nog av, jag seglade därifrån med
två hundra ullhuvuden som skulle bli arbetare i
Queensland, och tack vare mitt sätt att rafsa ihop
dem fick jag två engelska krigsskepp efter mig på
Stilla havet, och då ändrade jag kurs och gick västerut
i tanke att bli av med mina niggrar vid de spanska
plantagen på Bangar.
Det var tyfonstormarnas tid. Vi råkade ut för dem.
»Merry Mist» hette min skuta, och jag hade trott att
hon var bastant byggd ända tills hon råkade ut för
den där stormen. Aldrig har jag sett sådana vågor.
De slogo det solida fartyget i spillror, bokstavligen
talat. Spanten sletos ur henne, ruffarna splittrades
till stickor, skarndäcket började ge sig av. Vi
lyckades nätt och jämt reparera vad som fanns kvar av en
livbåt och hålla skonaren flytande tills sjön la’ sig
så pass att vi kunde ge oss i väg. Vi rustade ut den
där båten i en hast. Timmermannen och jag voro de
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
