Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tjechoslovakiska republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kongresserna i Gotha och Paris. Först 1897, då det
österrikiska riksrådet (parlamentet) fick sin ur den allmänna
rösträtten framgångna femte valkuria, kunde den tjechiska
socialdemokratien bilda en egen fraktion under ledning av
Němec m. fl. och med "Pravo lidu" som organ.
Men även här förnekade tjecherna icke sin nationella
egenart, ty omedelbart efter den allmänna rösträttens
införande i Österrike organiserades 1897 det tjechoslovakiska
nationalsocialistiska partiet, som till ledare fick Klofač och
till organ den spridda tidningen "České slovo". Det ställde
sig på nationell grund, upptog ungtjechernas statsrättsliga
krav och höll strängt på det tjechiska språkets företräde.
Partiet rekryterades huvudsakligen ur småhantverkarnas
led, överensstämde i sina sociala krav med den
internationella socialdemokratien, var antimilitaristiskt och hade väl i
början fått en smula antisemitisk anstrykning, ehuru den
böhmiska judefrågan på långt när icke har samma
"brännande" karaktär som i Polen. Särskilt på det uppväxande
släktet har partiet verkat upplysande genom sina socialistiska
ungdomsföreningar. Men dessutom finns ett s. k.
arbetarnas framstegsparti, representerat av några relativt fåtaliga
högersocialister, och på tyskarnas sida ett kristligt
socialistparti, som närmast motsvarar det katolska
tjechoslovakiska folkpartiet. Det omhuldas visserligen av vissa
aristokrater (Schönborn, Lobkowic, Kinský), men spelar
näppeligen någon roll i det politiska livet.
Däremot torde Böhmen sakna jordmån för anarkistiska
experiment. Visserligen är den tjechoslovakiska republiken
också lyckliggjord med "hemmabolsjeviker", särskilt efter
fraterniseringen med ryssarna i de sibiriska fånglägren, men
den upplyste och i allmänhet burgne tjechiske bonden och
industriarbetaren slår dövörat till för kommunistiska
locktoner. Presidenten Masaryk, själv framstående sociolog och
utmärkt kännare av den ryska litteraturen, framhöll i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
