Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska statsbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polacker: en självöverskattning och lättretlighet, som en
utlänning visserligen med jämnmod kan fördraga, men som
ej är ägnad att stärka den politiska grannsämjan. Serbernas
chauvinism har onekligen på de sista åren stegrats något,
och det martyrskap, som de serbiska exulanterna under
världskriget genomlevde i Frankrike och England, har icke
enbart länt till godo. Man har hyllat dem som hjältar —
och det ha de nog varit — och slösat med fraser om det
serbiska namnet, som om det vore liktydigt med hela den
slaviska Balkanhalvön, och som om kroater, slovener och
bulgarer icke lidit samma martyrskap, fast dessa nationer
icke hade samma förespråkare i Paris och London. Denna
rökelse har gjort en del serber något virriga och skumögda.
Den politiska suprematien har trängt både sociala och
ekonomiska frågor åt sidan, och dynastien Karagjorgjevitj,
ättlingarna av den "svarte" Georg, som 1804 lyfte
hajduk-standaret mot turkarna och därigenom gav signalen till det
sydslaviska befrielseverket, hyllas nu som en av serbernas
yppersta, fast dess meritlista i själva verket är lika obetydlig
som dess stamträd. Serbien har genom världskriget utvidgat
sig betydligt i Makedonien på Bulgariens bekostnad, och
ämnar det nu spela första fiolen i Balkanhalvöns
janitsjar-musik, kräves det icke blott diplomatisk smidighet och takt
gent emot bulgarer och greker, utan framför allt en stor
hänsynsfullhet gent emot kroaterna och slovenerna, för att
den nya sydslaviska staten skall bliva något annat än ett
nytt "Storserbien" med frön till nya förvecklingar.
Ty det ingrodda misstroende, som i många århundraden
har varit rådande mellan de katolska kroaterna och de
ortodoxa serberna, är ännu långt ifrån undanröjt, utan har
fastmer i våra dagar fått ny näring genom en mängd
episoder, som visa, att hos åtskilliga serber dock tanken lurar
bakom den sydslaviska idén att göra både kroater och
slovener till "mindrevärdiga" nationaliteter, därest de icke
godvilligt uppgå i det förstorade Serbien. Den förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
