Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska statsbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1908. När Ferdinand 1915 kastade sin värja i den tyska
vågskålen, vågade Stambolijskij som chef för ett stort
bondeparti i sobranjen utslunga orden: "Om majestätet ställer
sig på centralmakternas sida, är det konungens huvud, som
skall bliva priset för detta felsteg. Funnes det rättvisa i detta
land, borde han redan ha blivit hängd."
Stambolijskij fick böta med livstidsfängelse, men
försattes på fri fot efter regeringsskiftet 1918, då ministären
Radoslavov avlöstes av Malinov. Då denne icke ändrade
den tyskvänliga kursen, började hären svikta, och den 13
september 1918 blev det myteri vid fronten. Den 23
september erbjöd Ferdinand Stambolijskij att utbyta
fångcellen mot ministertaburetten, men denne vägrade, då kungen
icke ville godkänna hans villkor: separatfred och
fullständig politisk amnesti. De upproriska ryckte mot huvudstaden
och befriade Stambolijskij den 26 september ur fängelset.
Ferdinand fick i sista stunden hjälp genom Mackensens
trupper och räddade sitt liv, men icke sin krona. De sista
ord, som växlades mellan den f. d. monarken och hans
undersåte, lära ha lytt: "Jag förlåter er, herr Stambolijskij."
— "Men det kan icke jag gent emot er, Sire." Och denne
man, som i trettio år verkat för sina republikanska ideal,
vart i själva verket den bulgariska konstitutionens starkaste
värn. När den unge kung Boris antydde sina tvivelsmål
om kronans fortfarande bestånd, svarade
ministerpresidenten: "Om ers majestät skulle tänka på att nedlägga kronan
och lämna landet, skall jag med våld kvarhålla er."
Stambolijskij åtnjuter en popularitet, som icke har
kommit många bulgariska statsmän till del efter den gamle
Slavejkovs dagar, och då han nyligen tillfrisknade från en
svår sjukdom, firades detta som en nationell glädjefest.
Rörande vacker var ock den offentliga skrivelse, vari han
tackade alla sina medborgare för deltagandet och
hyllningarna. Mycket beaktningsvärd har ock hans skicklighet varit
att avvärja från Bulgarien den bolsjevikiska farsoten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
