Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återgivits med kombinationer av låga och höga staplar (i och I),
där den mindre stapeln, som beteckat alfabetgruppens nummer,
högst brukats fyra gånger, den större åter högst sex gånger,
t. ex. f = iIIIIII, s = iiiiIIIII. Detta system bör av allt att
döma vara lånat från det grekiska alfabetet, där det i var och en
av de fyra grupperna stått jämnt sex tecken 1 (de latinska
bokstäverna kunna däremot ej fylla alla platserna: den 24:e blir
tom). Det är samma idé, som ligger till grund för
kvistrunorna, fast en omkastning av sättet att markera gruppens läge
har ägt rum. Med största sannolikhet kunna vi emellertid
taga för givet, att man till en början räknat alfabetets grupper
uppifrån nedåt. Den rätta nyckeln erbjöd sig dock i detta
fall väl lätt, och för att åstadkomma större
dechiffreringssvårighet har man efter någon tid kastat om ordningsföljden
hos grupperna.
3. Lönnskriftens tvenne första rader, vilka omsatta i
den yngre runradens tecken lyda:
sakumttkmtnipathttaRikitlt(i)kauaRikultintkuqnaRhusli, översättas av v. Friesen, R, s.
88 (i anslutning till utredning s. 52 ff.): »Jag säger den unge
mannen, vem av Ingevalds- (eller: Ingvilds-) ättlingarne som
blev hämnad tack vare en hustrus offer (till makterna)». På
tvenne ställen2 kan emellertid här enligt mitt förmenande ett
hågot avvikande innehåll inläggas i tolkningen, särskilt med
hänsyn till lönnskriftens innebörd i dess helhet (varom min
undersökning längre fram skall lämna bestämdare upplysning).
Uttrycket huaR-ikult(i)ka torde av det följande att döma syfta
på en bland gudarna, icke som man hittills trott på en man i
hjältesagan. I dikten »Haustlong» av frööölfr or Hvini
användes såsom benämning på asagudarna, som till följd av Iduns
bortrövande blivit gamla och gråhåriga, omskrivningen attir
Ing(v)ifreys 3. Detta uttryck kan i sista hand gå tillbaka på en
gammal myt, enligt vilken fruktbarhetsguden Ing varit den
ursprunglige gudafadern. Han kan i forngermansk mytologi ha
spelat en roll motsvarande Kronos-Saturnus i grekisk-romersk
1 Att tecknen i den hemliga runföljden bildat hexader, framgår även
av min tydning av rungåtan i Bosa-sagan (jfr i det följande § 19).
2 Frånsett det mångtydiga ukmini, som längre fram skall behandlas.
3 Jfr Ivar Lindquist, Norröna lovkväden, I, 1929, s. 84 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
