Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Men, som sagdt, Johan lille, jag vet icke hvad det viU
ler att jag ha* ett sådant behof att förmana dig i detta.
LofVa mig att du sätter ett styft hufvud mot olyckan, när
hon träfffcr — fast, gudbevars, icke nekar jag dig att ha
hjerta.
Det ar för bra att du då kommit fram till det
välsig-nåde Hamburg och att du håller på att uppgöra lyckliga
affärer!
Det är likså godt att jag säger dig rent ut att jag
ärnar tala med dig i en sak, som du alttid slagit i vädert;
men gör du så äfven den här gången, så handlar du som
en stor narr.
Nu är det så till förståendes att syster min, som jag
Väntade upp, riktigt nog kommit med s?in lijla lös — och
du skall tro, att så sjuk jag var den dagen» så blef jag
ändå riktigt häpen öfver en sådan skön liten guds engel:
mild som en dufVa och oskyldig, du, så att en kan
riktigt både skratta och gråta åt henne!
Henriette vilade sig genast på styfva linan — den
Henriette, den Henriette . . den gången hade du goda
ögon ... Nå, käre Johaja du, jag profvade flickan till både
arbetssamhet ocb lynne* och du kan tro mina ord, att hon
är en äkta perla. Fattigdomen gör ipgenting» ty jag säger
att det blir välsignelse att föra ett så fromt ocb vanligt
barn i huset; och den djupa tacksamhet, soip hon säkert
skall både känna och ådagalägga, är bättre hemgift än
Henriettes 50,000 banko.
Och se’n behöfver du icke tro au, för det jag talar om
fromhet, hon är något pjåk — nej bevars du, annat slag!
Henriette kallade henne i går åtta dagar se’n, da vi voro derute
i sockerbuset till middag, för vår "lilla oskuld", vår "lilla
enfhld", men jag ville att du sett hvilken min vår lilla enfald
då satte på sig, och sådant svar hon had* 1 beredskap —
jag mins nu icke orden, men nog fick Henriette veta att
hon tagit fel i sin mening, och ehuru bon se’n, att bölja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
