- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
189

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

*Flf jag slippa att böra något vidare?"

"Alltför gerna — detta är just icke så afundsvärdt
roligt heller I"

"Men nu är det så mycket du vet, att jag vill upp på
Svenska Akademiens högtidsdag, och du följer med!"

"Nej, tack du, der skulle jag gäspa mig till döds t
Johan är nog så besked . . .a

"Visste jag icke det att Johan kom fram igen! Hör på:
vet du, att det är just sådana der drumlar till män som
tvinga sina hustrur att se på andra karlar."

"Nej men, hvad menar du med det? Det kan jag då
icke begripa! Ser du på andra karlar du?"

Henriette slog till ett gapskratt — så öfvermåttan löjlig
förekom henne den förvånade och enföldiga min, som
hennes man antog.

"Se så, din lilla snärta, skratta så mycket du vill, det
är intet ondt i att skratta, men tänk icke på någon annan
än mig, ty, förbanna mig, så god jag är, slår jag icke ar^
mar och ben af den, som sticker åstad och vill nafsa i
Olin blomstergård!"

"Fy, sådant pöbel-uttryck!"

"Jag tyckte att det var f»n s§ fint sagdt jag . . .Men
kära du, för att tala rena allvaret, så tror jag det ärgan^
ska illa att vi på så länge icke hört efter moster Emeren*
tia — det just sticker i samvetet att jag totalt glömt dem
på sista tiden. Du skall få se att Johan blir missnöjd."

"Han må bli missnöjd ocb kriticera hvem han behagar,
men jag fritager mig från att athöra . . . Kors, jag tror
alt ban redan är här — gå ut i sälen» du, och se åt!" .

Qcb’medan Patrik sprang ut, tryckte Henriette hårdt
banden först mot hjertat, sedan mot ögonen.

"Ack", mumlade bon, "jag känner nog att den der
gommar-intrigen med kammarjunkaren betydde Ingenting t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free