Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Helsingbo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685,
Helsingborgs landsförslg, Luggude hd,
Malmöhus län, men omgifves af
stadens egor. Den väl underhållna
anstalten har brunnssal, restauration och
vanliga dylika inrättningar.
Brunnsgästernas antal är ganska betydligt.
Vattnet är svagt jernhaltigt.
Helsingbo i Kopparbergs län,
Hedemora tg. By i Garpenbergs sn.
Helsingbo i Kopparbergs län,
Husby tg. By i Husby sn vid sjön
Gryc-Iken.
Helsingbo i Upsala län. By i Arnö
sn, Trögds hd, på Arnön.
Helsingborg i Malmöhus län. Stad
på Skånes vestkust vid smalaste
stället af Öresund (midt för Helsingör på
Seland). Härifrån utgå jernbanor till
S. stambanan: öfver Billeberga till
Eslöf 4,6 mil och öfver Åstorp till
Hessleholm 7,2 mil. Staden ligger utefter
stranden, men man har i senare tid
börjat alt mera bebygga det bakom den
sig höjande landet, hvarjemte
betydliga utfyllningar i sjön företagits för
utvidgningen. Oregelbunden till sin
plan med trånga och krokiga gator,
har staden dock genom de senare årens
starka tillväxt blifvit en både ganska
välbygd och prydlig landsortsstad af
stenhus, omgifven af vackra
promenader, villor och andra ställen.
Berömdast för sitt läge äro helsobrunnen
Helsan och esplanaden på n. sidan, än
mera kyrkogården på sluttningen
söderut och den nya stadsdelen på
höjden kring Kärnan. Helsingborg har
hög ålder och redan på 900-talet
omtalas dess slott. På grund af sitt läge
vid sundet i en rik nejd vann denna
handelsplats och fästning tidigt stor
betydelse. Före reformationen funnos
här 3 kyrkor och 1 kloster. Bristen
på god hamn, krigsolyckor och
uppkomsten på motsatta stranden af
Helsingör, der sundstullen uppbars, höllo
dock staden nere. Sedan staden
blifvit svensk, raserades fästningsverken,
af hvilka dock qvarstår det gamla
fyrkantiga, 104 fot höga tornet Kärnan,
ett sjömärke, från hvilket man har den
mest hänförande utsigt. Staden
förblef obetydlig ända till de senare
årtiondena och hade ännu vid
århundradets ingång ej fullt tvåtusen invånare.
Blomstringen började något efter
århundradets midt och har väsentligen
framkallats af stark spanmåls- och an-
nan handel, gynsam sjöfart,
förträffliga samfärdsmedel samt numera äfven
betydlig industriell verksamhet,
hvarjemte platsen är en betydlig bad- och
brunnsort. Folkmängden uppgår till
11,507 personer och staden är i detta
hänseende den ll:e i riket.
Fastighetsvärdet utgör 12,022,600 kr., deraf
725,900 kr. för jorden och 10,674,100
kr. för enskild, annan fastighet.
Området utgör 1,583 tnld.
Ångbåtstrafiken är mycket liflig med dels de
svenska och danska kustorterna vid
sundet, dels med andra svenska hamnar
norrut och söderut, och ända till
Stockholm, vidare med Lubeck och andra
utländska hamnar. Jernvägarne
bemedla samfärdseln med de skånska
stenkolsfälten vid Bjuf, Billesholm o.
a., hvilka hufvudsakligen härifrån
utsända sina alster. Andra
samfärdsmedel äro slutligen enskild diligens till
Höganäs och vidare skjutsning: till
Höganäs 2,2 mil, Fleninge 1, Åstorp 2,
Mörarp 1,5, Tunneberga 2, Vallåkra 1,5
och Landskrona 2,1 mil. Hamnen har
med stora omkostnader nu blifvit god
och rymlig och har docka, skeppsvarf,
iyr, lots- och räddningsstation m. m.
De allmänna inrättningarne af större
vigt äro jernvägsstationen för de båda
banorna, postkontor, telegrafstation,
tullkammare, två bankkontor,
sparbanker, allmänt läroverk och andra
undervisningsanstalter. Som mycket
besökt af resande och badgäster och
naturlig öfverfartsort vid sundet har
staden goda hotel och värdshus samt
förträffliga kall- och varmbadhus.
Utförselartiklarne äro spanmål, kreatur
och ladugårdsalster, stenkol och
produkter af stadens industri. I detta
hänseende märkas superfosfat- och
svaf-velsyrefabrik, jern- och lerkärlsfabrik,
mekaniska verkstäder, handskfabriker,
kalkbruk, tegelbruk, öl- och
ättik-bryg-gerier, garfverier, färgerier m. fl.
Ån-talet här hemmahörande fartyg utgör
71 med 19,158 tons drägtighet — en
betydande handelsflotta. På det
andliga området är rörelsen liflig och
äfven i detta hänseende är den
omgifvande framstående bygden (närmast
staden det rika Luggude hd) af vigt.
Talrika föreningar arbeta för sociala,
religiösa (med egna missionshus) och
liknande syften. Flere tidningar
utgifvas, af dem två politiska och en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
