Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
| Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss. |
| I ÅRG. | STOCKHOLM, 1 MARS 1912. | N:o 1. |
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Elisabeth Krey.
Träffas onsdag och lördag kl. 1/2 4—1/2 5.
Redaktion och Expedition: 6 LästmakaregatanI
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. Brunkeb. 944.
Telegramadress: »Rösträtt», Stockholm.
Prenumeration genom posten
Pris för 1912 75 öre. Lösnummer 5 öre.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Till våra läsare!
Behovet av ett eget organ för L.
K. P. R. har gjort sig alltmera
kännbart. Föreningen måste ha en röst,
som talar om dess önskningar, dess
arbete, dess mål.
I dessa dagar, då den väntade
kungl. propositionen om kvinnans
fulla medborgarrätt ställt
rösträttsfrågan i den aktuella politikens
brännpunkt, måste Landsföreningen
mer än någonsin förut kunna göra
sin röst hörd. RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR har redan i sitt namn
angivit sitt program, den vill i sin
mån verka för samma mål som
Landsföreningen uttrycker i sina stadgar § 1,
nämligen för att svensk kvinna må
erhålla politisk rösträtt och valbarhet
på samma villkor som svensk man.
Därför kommer tidningen endast att
syssla med frågor som röra
kvinnornas medborgarrätt direkt eller
indirekt. Ty detta är tidningens mål:
rösträttsfrågans lösning. Med den
sammanhänger i själva verket
lösningen av alla andra frågor, som
kvinnor inom skilda grupper och
sammanslutningar arbeta för.
I dessa tider torde Sveriges
rösträttskrävande kvinnor mer än förr
vara i behov av en väktare i sin mitt,
genom vilken de kunna få punktliga
och opartiska underrättelser om sin
frågas läge i eget land och över hela
världen, om sina kamraters, sina
vänners och fienders operationer. De
behöva också en tidning, som troget
och noga följer rösträttsarbetet inom
L. K. P. R:s lokalavdelningar över
landet, så att ingen förening behöver
känna sig arbeta isolerad. L. K P. R.
behöver också en kanal, som leder
ut dess många tryckalster till
lokalföreningarna.
Tidningen kan bland sina
medarbetare självfallet räkna
rösträttsrörelsens bästa pennor. Även från
männens F. K. P. R. vänta vi bidrag
liksom från de ledande inom den
stora Internationella
kvinnorösträttsalliansen.
I förhoppning att RÖSTRÄTT
FÖR KVINNOR skall värdigt
representera de kvinnor, som samlats
under rösträttsstandaret, och att den
skall vinna dem, som ännu stå
undrande och tveksamma inför frågan,
överlämna vi härmed dess första
nummer till allmänheten.
Redaktionen.
Annonsera
i
Rösträtt för Kvinnor!
—
CONSTANCE MALMSTRÖM
f. d. A. E. Schutdheis — Firman grundad 1794
KAM- & BORSTAFFÄR samt rikhaltigt lager af Toilettartiklar
23 Regeringsgatan 23 73 C Drottninggatan 73 C
Allm. Tel. 112 42 Allm. Tel. 106 38
—
Friska blommor och vackra begrafningskransar
"LA ROSE» Blomsterhandel
30 Sturegatan, Stockholm
_
LAGERSONS
SKOMAGASIN
Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
Det sjunger...
Det sjunger... Där mäktigt vågorna gå
och kasta spillror i kvav,
där hör jag, då erövrarsegel slå
af ilande lust mot masternas rå,
ett brus som från stora hav...
Det sjunger, sjunger... Och det som i går
var stumt hos kvinnorna skall
sig svinga så högt som böljkammen når
att sträcka mot världsföryngrande år
sin längtans havsstarka svall!
Jane Gernandt-Claine.
Vår fråga och vi.
Årets trontal har lovat oss en kungl.
proposition om politisk rösträtt och
valbarhet för svensk kvinna på samma
villkor som för svensk man. Det är
första gången detta händer oss, och det
anses som en stor seger. Det är en
märkbar skillnad på den behandling en
fråga röner, när den framkommer
såsom kungl. proposition, och dess öde
såsom enskild motion. Det är helt
naturligt, att det skall vara så. Att ett
lagförslag framlägges såsom kungl.
proposition betyder, att den
verkställande statsmakten granskat det, funnit det
nyttigt, nödigt och utförbart och sörjt
för att det omsorgsfullt formulerats.
Utom den fördel, att förslaget
framträder med all den pondus en kungl.
proposition kan giva detsamma, ha vi
även andra. Vi ha majoritet i
konstitutionsutskottet. Det ha vi haft en
gång förut, år 1909, sedan männens
rösträttsreform definitivt antagits.
Senare har visserligen 1911 års
konstitutionsutskott, fast framgånget ur
samma riksdag, avstyrkt förslaget, och
detta till och med mera snävt än
någonsin förut varit fallet. Men detta
berodde icke på, att någon ny
sakupplysning framkommit, som gjort
utskottet mera betänksamt; orsaken var
endast att 1911 års utskottsval skedde
enligt proportionell valmetod. Nu ha vi
majoritet även i det proportionellt
sammansatta utskottet.
Vidare ha vi majoritet i Andra
kammaren. Det ha vi också haft förut,
både 1909 och 1911. Men 1911 års
majoritet var endast 120 röster mot 92;
denna gång bör majoriteten vara
kvalificerad, mellan två tredjedelar och tre
fjärdedelar av hela kammaren.
I Första kammaren däremot ha vi
icke majoritet, ha heller aldrig haft
det. Men väl kunna vi hoppas, att vår
minoritet nu blir högst väsentligt
större än förut. Den högsta röstsiffra vår
fråga nått i denna kammare var 49
röster 1908, och de avgåvos för ett av hr
Trygger under debatten framställt
yrkande om politisk rösträtt endast åt
kommunalt röstberättigade kvinnor, ett
förslag enligt vilket av ungefär 1,400,000
kvinnor över 24 år endast 57,500 skulle
erhållit politisk medbestämmanderätt,
mindre än en tjugondedel av oss alla.
Åren 1909 och 1911, då rösträtt för
kvinnor på samma villkor som för män kom
under votering, vann förslaget endast
25 resp. 23 röster; majoriteten emot var
alltså förkrossande. Nu bör denna
majoritet, om alla rösta enligt
partiprogrammen ha nedgått till 20 å 25 röster.
På ungefär ett dussin felande röster
faller då vår fråga sannolikt i år.
Efter allt vad vi ha anledning tro
kommer emellertid kungl. proposition att
åter framläggas år 1914, det sista i
denna riksdagsperiod. För att då bereda
frågan en annan utgång ha vi två
vägar att gå. Den ena är direkt och går
genom landstingsvalen i år och 1914.
Att vi där alla göra vårt yttersta för
att minska den majoritet, som ännu
står emot oss, är självklart. Den
andra är indirekt, men icke mindre
viktig. Under tiden mellan 1912 och 1914
måste en opinionsyttring
åstadkommas ännu kraftigare än
masspetitionen. Vilken form denna skall taga,
måste bli föremål för grundliga
överläggningar inom centralstyrelsen, och
sedan formen bestämts, måste denna
demonstration samla oss alla ännu en
gång i samfällt arbete för det mål som
skall ge oss möjligheten att på lika fot
med våra män, våra bröder, våra
söner arbeta på att vårt land och vårt
folk skall bli allt vad vi i våra bästa
stunder drömma om.
—
Vad våra vänner säga.
Kvinnan har — för att begagna orden
i den bekanta riksdagsskrivelsen 1906
— ″lika stora intressen att tillvarataga
i samhället som mannen″. Därför bör
hon också ″sättas i tillfälle att genom
deltagande i de politiska valen göra
dem beaktade″.
Staten behöver kvinnans medverkan.
Statsnyttan kräver att röstsedeln
lägges i hennes hand.
Rättvisan ropar högt att hon bör ha
full medborgarrätt. Motståndare, som
endast räkna med den som redan har
makt, den som är vad de kalla en
"maktfaktor", må icke glömma att
satsen: makt är rätt, kan vändas om.
Rätt är också makt. Rättvisans
oförgängliga princip bär i sig en
segerkraft, en maktfaktor, som intet kan
kuva. Kortsynt förefaller det mig att
förbise detta. Liksom ock att ej inse
att rättvisans väg är den säkraste:
rättvisa och statsnytta — äro de icke
i det politiska livet två sidor av samma
sak?
Striden för kvinnans rösträtt skall
icke upphöra förr än segern är
vunnen. Nederlag som möjligen ännu
förestå skola blott komma kampen att
flamma högre.
Borde icke då varje tänkande
politiker för att undvika det kraftslöseri,
som — det veta vi män av dyrköpt
erfarenhet — är den bittra frukten av en
utdragen rösträttskamp, göra allt för
att påskynda den dag, då kvinnans
rättvisa sak bäres fram till seger?
Ernst Beckman.
—
Då Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt nu står i begrepp att
utgiva första numret av sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/1/0001.html
