Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolstois sociala idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
I Anna Karenin riktigt utlägger han sitt förakt för
liberalerna. Ljevin vägrar att deltaga i arbetet på folkets
uppfostran och på åvägabringande av de förbättringar, som stå
på dagordningen. Skildringen av valen till semstvon visar,
hur en landsdel blir bedragen, då den ersätter sin gamla,
konservativa förvaltning med en liberal. Intet blir förändrat,
men det blir en lögn mera, och den har icke traditionen till
ursäkt eller helgd.
»Vi äro kanske icke så mycket värda», säger
representanten för den gamla regimen, »men vi ha i alla fall funnits
i tusen år.»
Och Tolstoi harmas över det missbruk de frisinnade göra
av ordet »folket», »folkets vilja. . .» Vad veta de om folket?
Vad är folket?
Men det är i synnerhet vid den tid, då den liberala
rörelsen synes stå i begrepp att slå igenom och den första duman
sammankallas, som Tolstoi häftigt uttrycker sitt ogillande av
de konstitutionella idéerna.
På senare tiden har kristendomens urartning givit upphov
åt ett nytt bedrägeri, som djupare försänkt våra folk i deras
slaveri. Med tillhjälp av ett invecklat system av parlamentära
val har man bibringat dem den uppfattningen, att de genom att
direkt välja sina representanter hava del i styrelsen och att de,
då de lyda dem, lyda sin egen vilja och äro fria. Det är en list.
Folket kan icke uttrycka sin vilja ens med allmän rösträtt:
i. emedan en sådan kollektiv vilja för en nation av flera
miljoner invånare icke kan finnas; 2. emedan, om den också funnes,
röstmajoriteten icke skulle vara dess uttryck. Oavsett att de
valda representanterna lagstifta och förvalta, icke för det
allmänna bästa, utan för att bibehålla sig vid makten, oavsett
folkets depravering till följd av påtryckning och korruption vid
valen, är denna lögn i synnerhet ödesdiger på grund av det
inbilska slaveri, till vilket de som underkasta sig den förfalla . . .
Dessa fria män påminna om de fångar, som tro sig åtnjuta
frihet, därför att de hava rätt att välja dem bland sina vaktare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
