Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Josephine och Marie Louise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Denna skulle visserligen liksom de andra med tiden
bli drottning, såsom förmäld med Ludvig Napoleon,
hvilken 1806 uppsteg på Hollands thron, men detta
tilldrog sig således först 2 år efter ofvan beskrifna
händelse. Om man, i följe häraf, sagt att 3 af de 4
kejserliga prinsessor, som assisterade vid detta tillfälle,
skulle ined tiden bli drottningar, hade det varit ratt,
icke nu. Emedlertid öfver st rå lade så väl denna
kröning, som de fester dervid gafs, allt hvad man dittills
hade sett och till deras glans bidrog icke minst
Josephine, hvilken förde sig lika värdigt, med samma
ledighet, som skulle hon varit född till purpurn.
Om detta för sina själs- och kroppsiormögenheter
lika utmärkta fruntimmer talade Forssell ofta med
verklig förtjusning. Flere gånger hade han haft
tillfälle under sitt vistande i Paris att ej allenast se,
utan äfven tala med henne. Man kunde ej tänka sig,
sade han, något ädlare, mera behagfullt, utan att vara
behagsjuk t, i hennes uppträdande, vare sig i större
eller mindre samqväm.
Dessa stora, bruna ögon, fortfor han, kunde väl
blixtra, men då af glädje eller ömhet, sällan af vrede,
aldrig af elakhet eller hat Den matta, i gult stötande
hy, hon i egenskap af kreolska egde, bidrog att
förhöja i stället att fördunkla hennes skönhet, då helsans
eller en ögonblickets högre rodnad spridde sig
deröfver. Lägg härtill en mjuk, elastisk växt af
sällsynt fulländning och man har en svag teckning af
Josephines yttre.
Det behag hvarmed hon visste att föra sig hade
dock ej tilldragit sig så många beundrare, ty detta
hade hon gemensamt med mänga andra fruntimmer
vid sitt hof, men då detta var förenadt med hjertats
omisskänneliga godhet, något som framlyste i hvarje
blick, hvarje ord, då blef hon oemotståndlig.
Ingenting visste sjelfva afunden heller att tillräkna henne,
om icke hennes begär för slöseri, som måhända gick
något för långt under de sista tiderna af hennes
glansperiod. Men äfven detta motvägdes af en ännu gräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
