Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Malets Sammansvärjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tapperhet och de militäriska talanger han ådagalade
läto honom snart uppstiga till brigadgeneraL
Champi-onnet och Masséna nämna honom med största ber o in
i flera af deras rapporter.
Enligt några af hans historieskrifvare hade Målet
från det ögonblick Bonaparte utnämndes till konsul,
anat den blifvande kejsarens äregiriga planer, oeli är
i) beslöt han såsom högste befälhafvare i lägret vid
Dijon, att arrestera förste konsuln då ban skulle
genomresa denna stad. Denna sammansvärjning, i
hvilken, säger man, marskalk Brune figurerade såsom
anförare, är ingenting mindre än bevisad. Bonapartes
lycka vakade emedlertid och allt misslyckades.
Men Målets högljudda yttringar samt hans dystra
och oberoende karakter förklara emedlertid lätt den
onåd, i hvilken han snart föll hos vederbörande. Tagen
från den aktiva armen och skickad med titel af
befälhafvare för departementet till Bordeaux, voterade han
emot Bonapartes val till konsul för lifstid. Nu
förvisades han till 8ablcs-dTOloime.
Der gör han sig känd för en ännu lifligare
opposition. Förgäfves söker man vinna honom, liksom sä
många andra, medelst embeten och värdighetcr.
Utnämnd till kommendant vid hederslegionen, som just
då instiftades, skref han till Lacépède, ordens
storkansler:
■’Medborgare, jag har mottagit det bref,
hvarigenom ni iiUkännagifvit mig det prof på förtroende
Hederslegionens stora råd gifvit mig. Det är en
uppmuntran att allt mer göra mig värdig en inrättning,
grundad på kärleken till fäderneslandet och friheten."
Någon tid derefter, då Napoleon låtit utropa sig
till kejsare, skref han ett bref till honom i ännu
starkare uttryck och hvaruti han ännu alltid benämnde
honom medborgare förste konsul, men insände på
s;imma gång till divisionsgeneralen (iobert sin
afekeds-ansökning, slutande med följande ord: "jag har trott
att då inan af befallande omständigheter ser sig
nödgad till en sådan uppmaning, som den jag gifvit förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
