Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Malets Sammansvärjning - XII. Slaget vid Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 4
Kom, och således nogsamt insåg på huru lös grund
den jette stora byggnad hvilade, hvilken han trodde
sig för sekler hafva uppfört.
XII.
$C«!jet imö Jmrts.
B
Ett par för Frankrike stormiga är hade förflutit.
En annan Anteus hade Napoleon tre gånger vidrört
sin moder, jorden, och tre gånger åter uppsprungit
utrustad med nya krafter, samt skulle göra det ännu
en gång, efter återkomsten fråu Elba. Första gången
var efter återtåget från Ryssland, sedan han utaf en
här af 430,000 man, knappast sett 30,000 öfrige. Den
andra var efter slaget vid Leipzig och den tredje, då
de allierades härmassor inbröto i Frankrike.
Första dagen af 1814 satte de sina fötter på fransk
jord, samma dag då Napoleon i ett dundrande tal till
lagstiftande korpsen sade: "jag ensam, jag är folkets
representant,1* och slutade med orden: "’Frankrike har
mera behof af mig, än jag af Frankrike.-1
Detta liknade val mycket LudvigXIV:s yttrande:
^staten, det är jag."’ Och detta var äfven Frankrikes
olycka nu, som då. En enda mans fall och allt var
sagdt. Oaktadt den prunkande slutmeningen, som nyss
anförts, skulle 3 månader efter denna dag hela det
kolossala väldet ligga i ruiner.
Men innan dess skulle Napoleon ännu en gång
betäcka sig med lagrar. Han skulle ensam uppfora
en annan iliad, ban skulle bevisa att de tiotusendes
ryktbara återtåg ännu i våra dagar var en verklighet,
ban skulle falla för öfvermakten, men falla med
oförgänglig ära. Såsom menniska oeh furste kan mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
