Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I valtider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, det är just en skön ordförande de ha i den
kommunen. Af 150 närvarande röstägande står här, att
Bengt i Flåbo fick 175 och Per Måns i Grötåsen 98 och
Per Johan Pettersson i Snålberga 49 röster och 25
kasserades. Gu’ sig förbarme öfver en sådan dumstock, sa’
domaren och ref sig i hufvudet och till och med svor tre
resor, där han satt på stolen, samt fräste, snusade och skällde
det värsta han förmådde, hvilket, gunås, inte är så litet det.
Då vardt emellertid ordföranden liksom förargad och
stött, och ingen kan undra på det.
Men så fick han då, gualof, efteråt se Aldéns bok i
biblioteket på folkhögskolan.
— Den ska’ ja’ ha rätt på, hvad i helsefyr hon kan
kosta, så att inte domarn kan slå mej på fingrarna och
chekanera mej! utlät sig ordföranden och sprang ut efter
sin piska och gjorde skåror i skaftet för att utmärka, huru
lång och bred och tjock boken var, så att han inte skulle
få miste, när han kom in i boklådan.
Jag tror, att det var fjorton gånger han fick besöka
bokhandeln, innan han fick det rätta verket, ty där fanns
ju en gruflig hop böcker, som passade in med hans mått
på piskskaftet, och det skulle minsann gå för sig att skrifva
en hel hop om detta bokköp. Men det hör ju inte till
ämnet för denna korta betraktelse.
Till sist fick han dock förunderligt nog fatt i den bok
han önskade, och den kvällen vände han hem mera såsom
en segerhjälte än såsom en utskälld kommunalordförande.
— Nu ska’ häradshöfdingen, min själ, få veta, hvars
andas barn han hundsvotterat, du Lisa! jublade han och
lade det visdomsdrypande häftet på slagbordet.
— Nu ska’ du ge mej läxor för hvar dag, Lisa, och
lofva mej smörj, tills jag kan boka som ett rennande
vatten! Vi ska’ dråsa igenom henne ifrå’ pärm till pärm!
lät han.
Hela sommaren 1896 gjorde han knappast annat än
gnodde i boken, och om kvällarne förhörde käringen honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
