Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gessners inflytande på svenska litteraturen. 75
skola. Kort därefter kom ’Alexis och Daphne’, »insänd som ett
försök», och något senare ’Aftonen’, »insänd som andra försök af
författaren till ’Alexis och Daphne’». Äfven ’Daphnis och Chloe1
tillhöra årg. 1783, ’Syndafloden’ årg. 1784.
Det kan synas förvånande, att Lidner efter de mäktiga intryck
han under sina utländska resor fått af de nyaste andliga
strömningarna i Tyskland, företog sig att stämma herdeflöjten. För en
fullfärdig Sturm er und Dränger måste ju idyllen vara för tam. I
synnerhet är det öfverraskande, att hans Myller förskrifva sig från
alldeles samma tid som hans mest berömda dikter ’Spastaras död’,
’Medea’, ’Året 1783’, sannskyldiga Sturm und Drang-produkter, i
hvilka han ger sin lidelsefulla känsla fritt lopp i skildringen af
skakande tilldragelser och tragiska konflikter. Men Lidners väsen var
tillräckligt splittradt, för att han i sin diktning samtidigt skulle kunna
uppsöka vidt skilda sfärer. Den vekare sidan af hans natur sökte
i idyllen hvila från den alltför häftiga känslospänning, åt hvilken
han ■ gaf uttryck i sina större dikter. Han lyckades dock ej alltid
träffa den rätta tonen. ’Alexis och Daphne’ gör med sin blandning
af arkadisk menlöshet och Lidnerskt patos ett rent af parodiskt
intryck, och med ’Daphnis och Chloe’ är det ej stort bättre. ’Aftonen’
är däremot en äkta idyll med få men harmoniska färger.
’Syndafloden’ var ett för Lidner mera passande ämne än de vanliga
idyllmotiven, och dialogen i hans ’Syndaflod’ är mera dramatisk och
effektfull än förebildens. ’Jacob återfinner Josef är möjligen en
imitation af någon af Gessners tyska efterbildare. Lidners ordföljd
är ofta konstlad och osvensk, men här är den mer än vanligt
tillkrånglad.
Af dessa stycken äro endast de tvenne mest lyckade, ’Aftonen’
och ’Syndafloden’, upptagna i den eljest illa redigerade, af
Holmberg år 1788 utgifna första upplagan af Lidners samlade skrifter.
Den äfvenledes dåliga 2:a uppl. (1796) upptager dem alla, äfven
’Daphne och Chloe’, 3:e uppl. återigen endast ’Aftonen’ och
’Syndafloden’ — nyare upplagor dessa båda jämte ’Jacob återfinner Josef.
Per Enbom, som öfversatte Gessners idyller, visar sig äfven i
sitt eget författarskap i viss mån påverkad af denne. Detta spåras
både i hans Kärleks- och religionssånger y som helt och hållet äro
skrifna på poetisk prosa, och i innehållet af hans versifierade dikter.
Men Enboms förebild var ej Gessner utan Thorild. Subjektiv som
denne, talar han alltid i första person och uppsöker naturen, ej så
mycket för att beundra dess detaljer som för att ostörd njuta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
