Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mycket högljudd är klagan från ledande kyrkomän.
»Vi präster bespottas med skäl, och folket förfaller i
irreligionism», skriver Wallquist d. 13 mars 1 797 till Teng>
ström, som själv ger uttryck åt stark pessimism: »Jag
blir sjuk var gång jag skall skapa till en ordination och
skrämd i hjärtans grund för mer än en apostel, som
jag för nöds skull måste utsända att gnaga på de arma
fåren »1.
De bittraste orden kommo emellertid från Ödmann,
då han för Tengström frambär det samlade intrycket från
sitt första decennium såsom universitetslärare2:
Jag har varit nog oerfaren att (icke) inse omöjligheten af
våra Theologiske Sakers uphjelpande. Jag har trott något
kunna uträttas för vårt stånds uplysning och ära . . .
För-model. är intet stånd i riket, öfver hufvud taget, så
främmande i sina pligter som vårt. Hvad skall ock förmå våra
ynglingar att arbeta på sin sak? Huru skje icke Präst- och
Pastoral Examinaf. . . Jag klagar icke öfver Philosophie. Den
har varit dem ett non ens. Jag klagar öfver deras oförmåga
att skrifva en enda mening med sammanhang och deras ohåg
att taga rättelse. Jag har gifvit alt förloradt, ty här fordras
lika nit af alla.
Reformplaner.
Pietismens krav på en praktiskt lagd prästbildning
hade varit lika energiskt som hälsosamt. Tanken hölls
1 Tengström t. Lindblom d. 8 maj 1806.
2 Ödmann t. Tengström d. 12 aug. 1803; delvis cit. lios Nikander,
Tengström, sid. 110. Vicarius apostolicus, abbé Ostér, meddelar i brev
till Propagandan d. 14 juli 1785 sina iakttagelser från en rundresa i Sverige:
»J’ai visité les premiers pasteurs de chaque ville et me suis appliqué å
connaltre leurs sentiments. J’ai remarqué que la plupart étaient ignorants,
de bons israélites, sans ruse ni malice. Ils ne connaissent méme pas les
premiers éléments de leur religion, å plus forte raison ignorent-ils la notre.
Ils remplissent leurs fonctions ponctuellement, sans penser, comme des
machines» (P. Fiel et A. Serriére, Gustav III et la Rentrée du
Catholi-cisme en Suéde, sid. 158).
16 — 27644 Henning Wijkmark: Samuel Ödmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
