Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
ord, m otsvarande det ungefär, af sam m a skäl, d erm ed b eslägtad e
ordet kontti, som troligen äfvensä torde vara deriveradt af ordet
kannan. Hvad äter d el andra fyllnadsordet rivan beträffar, sä är
det ej blott lika m öjligt, utan äfven lika troligt, att m an liär b eg a g -
nat sig af det sven ska ordet rifva, som att deriverà d et från det
Finska ordet ripa (handtag). Ty liar man fiere säbeskaffade ex em -
pel, der radikala sven sk a ord blifvit i sed n are tid er infuskade i
språket, t. ex. pann a (barm ) Top. 3 15; paarna. (barn) Top. 10.
20 ; kalkki (skalk) Top. 1. 38; pelvi (päls) Top. 3, 11 manni (man)
Top. 5, 15, o. s. v. SQlunda skulle d et sä m ycket om tvistade or-
det Kirjokansi — egen tligen kom m a att b etyd a en «brokig säck-, eller
något dylikt; och det så m ycket m er som en sådan säck (eller
m atta) såsom Louhis enskildla tillhörighet, i stället för att på något
sätt stäm p las, eller särskiljas ifrån andras — troligen varit på något
v is m ed egna tecken, eller ligurer, utm ärkt. Runorna tillägga väl
att af de sm ulor af sam po, som m ed vågorne flölo i land, hade
VVäinämöinen (enligt 43 R. v. 297, o. ff.) m ed glädje hoppats att
ännu vinna en god skörd, och för landet lyckligare dagar. Hvilket
allt m era har afseen d e på säden, än på trolltrum m an.
Tuost on siem enen sikiö,
Alku o m en ainoaisen,
Tuosla kyntö, tuosta kylvö —
Tuosta kasvu kaikenlainen ;
Tuosta kuu kuumottamahan,
Tuosta päivä paistam ahan
Suomen suurille tiloille,
Suomen m aille m aireliille. (Kal. 43 R. 297 —304.)
I detta fall har man åtm instone icke blott fått bem ärkelsen
af Pohjola närm are, och geografisk t b estäm d, jem te en förklaring
hvarföre der sed erm era var brist på spanm ål, utan äfven att der
den tiden fanns en qvinua, benäm nd L o u h i, eller L o u h ia t a r ,
(Lovehetar) som syn es hafva varit landets regentinna, eller herrska-
rinna ; och på hvars m insta vink — såväl beväpnadt m anskap, som
skepp och farkost, stod till red s. Att hon kallas Pohjan akka, in n e-
bär en hederstilulatur, och n edsätter henne ick e; ty akka i forntida
språket innefattade, (liksom ukko) en stor vörd n ad sb etygeise; och
innebär ordet akka, ännu i Lappska språket — en sla g s äreb etygelse,
(t. ex. Maderakka, Sarakka, m. (1.) Icke m åtte det väl vara henne,
livarom Tacitus i 45 Kap. säger — gem ina dom inantur-, och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
