Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regera, och de, hvilka länka folkens öden, böra äfven ledas
af hänförelse — icke af beräkning.»
Martha gaf sin son en tacksam blick.
Nu anmäldes en ny gäst.
Det var grefve Kolnos. Sedan han hälsat på alla, slog
han sig ned och yttrade:
»Jag har kommit hit för att — nej, ännu icke för att
taga afsked, men för att tillkännage mitt snara försvinnande.
Den gamla reslusten har åter vaknat inom mig.»
»Ack, så ledsamt!» utropade Martha. »Då försvinner ni
spårlöst från oss och blir borta ett eller två år. — Edra resor
äro ju alltid så långvariga. — Jag saknar er städse så mycket
. . . Hvarthän denna gång?»
»Denna gång till Indien — där har jag ännu icke varit;
kanske jag äfven gör en afstickare till Japan.»
Sylvia skrattade. »Afstickare, mycket bra!»
»Vill du följa med?» vände han sig till Rudolf. Denne
skakade på hufvudet. »Men hvarför frågar jag? När man
har hustru och barn, mor och syster, känner man aldrig denna
sällsamma längtan, denna längtan till fjärran länder, hvilken
då och då griper mig och detta till och med nu på gamla
da’r. När jag blifvit riktigt trött på allt detta enahanda här
hemma, på sällskapslivets sladder och politikens kannstöperi,
känner jag ett behof af att få vederkvicka mig i en
fullständigt främmande natur, bland människor, hvilka veta lika litet
om mig, som jag om dem. Då läser jag aldrig någon
europeisk tidning; jag lämnar aldrig min adress. Då skulle man
ju genom bref kunna meddela mig nyheter hemifrån.»
Kolnos kvarstannade endast en kort stund. Han lofvade
emellertid återkomma på aftonen och då supera téte-å-téte med
Martha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
