Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Tjugofem år, av Linkoln Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hugo Lagerström: Boktryckstypens dekorativa användning. Bilder från
Tyskland. Boktryckets placering på Stockholmsutställningen 1930.
Gustaf Lindberg: Boktryckareföreningens sjuk- och begravningskassa.
Constantin Larsson: Facktidskrifter i Skandinavien. I det bajerska höglandet.
Nürnberg och Hamburg. Funktionalismen i yrket.
Einar Lenning: Pappersformatens standardisering.
Arvid Lindblad: Bokbindarnes organisation.
B. Lundvik: Den överståndna typografkonflikten i Norge.
E. Malmborg: Typografernas syn på boktryckarnes inbördes konkurrens.
]. W. Möller: Offsettryck.
Harald Nyholm: Grafiska utställningen i München.
John Sjösvärd: Skilda tiders uppfattning om dekorativ bokstavskonst.
Arne Stenhammar: Multigraph, en kontorstryckmaskin.
C. A. Wallin: Maskinsättarskolan.
Birger Veger: Reklamarbetet för boktryckerierna.
B. Wium: Norska boktrycksförhållanden.
Waldemar Zachrisson: Arkitektur och typografi.
Knut Östberg: Kostnadsberäkningssystem och bokföring för tryckerier.
MINIMIPRISLISTORNA
Från år 1898 daterar sig som förut nämnts det första samförståndet
stock-holmsboktryckarne emellan, i nyare tid åtminstone. Det gällde då att få bestämda
priser på småtrycket. Tjugosju tryckerifirmor undertecknade och utsände då
huvudsakligen för pappershandlare gällande priser å tryckning av visitkort,
jul-och nyårskort samt kuvär. Man ville, som det hette, »i någon mån höja priset»,
vilket skulle ske från den 1 december samma år. Någon närmare sammanslutning
kom ej vid detta tillfälle till stånd — det behövdes nio år ytterligare för att
kunna bilda klubben. Men sedan dess ha prislistorna duggat friskt.
Redan 1907 förelåg en sextonsidig prislista å allmännast förekommande
trycksaker. Det var rätt duktiga priser som åsattes, tyckte man då, och det var
fara värt att de inte komme att hållas. Någon jämförelse med nutida priser
kan ju ej göras, då både papper och löner liksom det allmänna prisläget äro
något annat än då. ioco st. kvartsarks räkningar ville man ha 8 kr. för, fakturor
i kvarto post 1 r kr. 5c öre, växlar och kvittenser gingo för 9 kr. etc. Visitkorten
höllo sig då i 1 kr. pr 100 st. med kartong.
Påföljande år blev det emellertid revidering av priserna. Man angav bl. a.
önskvärda procenttillägg å arbetarnes tariff vid sättning av olika arbeten:
tidningar 70, böcker 75, tabeller och priskuranter 90 och accidenser 100 procent.
Likaså presspriset pr timme, snällpress från 3 kr. till 5: 50, digel från 1 kr. till
1 kr. För 34 olika sorters arbeten lämnas i denna lista specificerade priser på
sättning, avläggning, forminriktning, tryckning, papper, skärning, expedition,
till-lägg för kulört färg, blockning etc.
En prislista i sammanträngd form och å ett blad utgavs 1908, vilken uppfodrad
och lätt tillgänglig å kontoret gav svar om pris på smärre arbeten. Påföljande
år 1909 utgavs en fullständig prislista och senare några smärre sådana.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
