Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Vad veta vi om Stockholms förste boktryckare? av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med all säkerhet kan man antaga, att det var för att trycka
breviariet som Snell inkallats till Danmark. Den som inkallat honom
skulle då varit biskopen i Odense stift, Karl Rönnow. Enligt
skattelängderna i Lubeck kunna vi draga den slutsatsen, att Snell varit
frånvarande från Lübeck i juni och juli 1482 men att han
återkommit i slutet på året. När följande år biskop Rönnow skulle
trycka ett missale för sitt stift, vände han sig till boktryckaren
Lucas Brandis i Lübeck. Snell var tydligen då redan upptagen av
andra planer. I juli 1483 befinner han sig visserligen ännu i Lübeck,
men redan tidigt på hösten måste han ha begivit sig i väg till
Stockholm.
Angående hans vistelse i Stockholm veta vi till en början av
slutskriften i Dialogus, att han tryckt denna bok den 20 december 1483.
I inga svenska urkunder från denna tid nämnes hans namn och vi
äro därför hänvisade till slutsatser ur andra källor. En del viktiga
fynd ha här varit av avgörande betydelse.
På 1860-talet lyckades dåvarande chefen för Kungliga Biblioteket
G. Klemming av pergamentsomslag i Kammararkivet sammanställa
flera exemplar av ett missale för Uppsala ärkestift. Detta torde
ha tryckts på föranstaltande av ärkebiskopen, Jakob Ulfsson, för
att åvägabringa enhetlighet i gudstjänstbruken i stiftet. Intet av de
rekonstruerade exemplaren är fullständigt. Det fullständigaste, nu
i Kungliga Biblioteket, saknar 9 blad av 224, varibland sista bladet,
vilket möjligen innehållit en slutskrift med tryckarens namn.
Klemming själv antog att denne varit Bartholomäus Ghotan, vilken
1486—87 var verksam i Stockholm men som man tidigare, på grund
av en felskriven notis i diariet för Vadstena kloster, ansåg redan
1483 ha besökt Sverige.
Det kan synas förvånande, att en bok som detta Uppsalamissale
så fullständigt gått förlorat och att ej något exemplar blivit framletat
ur något kyrkoarkiv. Förklaringen är antagligen att söka i att, när
en ny upplaga av missalet år 1513 trycktes, så indrogs den gamla
upplagan och makulerades.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
