Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Vad veta vi om Stockholms förste boktryckare? av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan pärm, dels ett korrekturark av Odensebreviariet, dels ett
provblad av Uppsalamissalet. Bägge dessa volymer voro bundna i
klostret, det förra antagligen 1484, det senare 1489.
Av dessa omständigheter drog Collijn slutsatsen, dels att missalet
var tryckt i Stockholm och att man 1484 i tryckningen hade hunnit
åtminstone till bl. 120, dels även att det förefanns någon förbindelse
mellan Odensebreviariet och Uppsalamissalet. Allt detta talar för
Snell såsom tryckare. Slutligen kan man även draga den slutsatsen,
att franciskanklostret på Riddarholmen haft vissa förbindelser med
Stockholms första press.
År 1922 gjorde riksbibliotekarien ännu ett för vår tidigaste
bok-tryckarhistoria ytterst viktigt fynd. I bandet till en i Lübeck 1490
tryckt bok fann han ett fragment på endast 10 rader av en liten
latinsk grammatik för skolbruk uppställd i frågor och svar, vilken
efter begynnelseorden av första frågan: »Magister, vad är
substantivet för en satsdel?» går under namnet »Magister quae pars». Detta
fragment var tryckt med den karakteristiska missaltypen från
Uppsalamissalet. Avtrycket är kraftigt och skarpt och visar att
typen var alldeles nygjuten. Vissa detaljer i typerna, vilka i missalet
försvunnit genom nötning, framträda här fullständigt tydligt.
Anmärkningsvärt är att divis saknas. Detta är även fallet med det ovan
nämnda provarket till Uppsalamissalet. Dessa omständigheter tala
för den åsikten, att det lilla fragmentet skulle vara tryckt av Snell
och under den allra första tiden av hans verksamhet i Stockholm.
»Magister quae pars» skulle sålunda vara att anse som det tidigaste
hittills kända svenska trycket.
Sammanställer man nu alla dessa resultat, får man följande bild
av Stockholms äldsta boktryckerihistoria. På hösten 1483 begav sig
Snell från Lübeck till Stockholm, dit han inkallats för att trycka
ett missale för Uppsala ärkestift. Den som föranstaltat om hans
inkallande måste ha varit ärkebiskopen, Jakob Ulfsson, Uppsala
universitets grundläggare. En man som säkert icke stått främmande
för dessa planer var även gardianen Kanutus Johannis (Knut
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
