Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Det typografiska systemets yngsta skede, av I. W. Fischerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måttsystemet vid tryck
på papper av förklarliga
skäl icke kunde bliva
tillräckligt exakt.
På Fourniers system
byggde sedermera
Francois—Ambroise Didot,
som fullständigade
systemet och avhjälpte de
brister som Fourniers
system otvivelaktigt
hade på grund av att det
franska måttet icke
berodde på någon stadfäst
längd. Didot delade en
linje av »Pied de roi»
i 6 punkter och alltså var enligt didotsystemet 6 punkter = i linje
och 6 cicero utgjorde således en fransk tum. Själva punkternas
storlekar voro emellertid hos Didot något avvikande, de voro
betydligt större än hos Fournier. Efter didotsystemet var en
four-niercicero endast ii,i punkter.
Didotsystemet fick stark utbredning i nära nog samtliga
pariser-officiner samt sedermera alltflera efterföljare i utlandet.
25 år senare, 1812, förelade Firmin Didot ett nytt typografiskt
system där kägeln skulle bestämmas efter det franska
millimetersystemet. Emellertid ansågos kostnaderna för detta alldeles för höga
och på grund av vissa politiska förekomster inom det franska
statstryckeriet göts det endast en obetydlig mängd typografiskt material
efter detta.
Didotsystemet överfördes sedermera till Tyskland genom
Friedrich Unger i Berlin, vilken år 1791 erhöll ensamrätten till detta
i sitt hemland. Vid sidan av de s. k. »tyska» systemen infördes även
ett s. k. parisersystem. Men endast genom en exakt genomförd stil-
Firmin Didot, Imprimeur
Efter ett samtida träsnitt.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
