Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
TJUGO FJ ARDE KAPITLET.
tänker man på vid sådana tillfällen? Somliga tänka ingenting alls,
utan bara beundra och begapa hvad de se. Det är dock ett lyte
hos folket i den nya världen att ofta både tänka och tala, när
intetdera blir till någon nytta. Det har jag nog gjort både i somras
och nu i denna lilla resebok allaredan. Så gick jag också och
funderade därborta på Helgeandsholmen bland de nobla djuren,
hvilka nu snart, som jag hör, skola retirera för att gifva plats för
riksdagen. Jag tänkte allra först, att det är dyrt både att vara
kung och att hafva kung. Sedan tyckte jag, att nog mycket af
båda slagens kostnader voro tämligen öfverflödiga och, kunde
användas långt bättre än som nu sker. Sedan började jag öfverväga
ett och annat och göra jämförelser. Hvarför är det så stor skillnad
människor emellan? Vi sjunga ofta om kojan och slottet; hafva
vi verkligen förstått klyftan mellan de två? Så undrade jag, om
den verkliga skillnaden ändå kunde vara så stor som den synes.
Lyckan äger ju alltid ett mycket stort subjektivt element. Kanske,
när allt kommer omkring, att torparen ofta är fullt ut lika glad
och lycklig som prinsen. Och så kom jag ihåg om fattiga och
rika, att Gud hafver gjort dem båda, ehuru vi ofta sätta riksdagen
och utländska penningemagnater såsom ensamt ansvariga. Och
då sade jag till mig själf, hvilket ju var klokt och förståndigt, att
jag helst ville hvarken vara kung eller torpare. Kungen har nog
ett bra stall för sina hästar, men tänk hvilket hufvudbry och hvilka
bekymmer det innebär att hålla i regeringstömmarna dag och natt.
Då antar jag, att glädjen öfver de rara åkare-kamparna ofta drar
långt till skogs utan att på några villkor vilja komma tillbaka och
bo hos konungen i det stora slottet. Och sedan när Oskar skall
jämka mellan de olika partierna och försöka upprätthålla ett
väl-behöfligt equilibrium mellan den högkyrklige Billing, den frikyrklige
Waldenström och den okyrklige Hedin, då har han ett göra, som
ingen vettig människa må afundas horfom. Icke kan ett af de
granna ekipagen då förtaga honom förtreten och den tunga omsorg,
som allt sådant där krångel ständigt innebär. När sedan riksdagen
ändtligen slår sig till ro, så lefva de ofta elaka tidningsmänniskorna
i alla fall, och hvem kan göra dem till lags? Nej då! Kung far
hvem som helst gärna vara för mig. Då är jag hellre augustana-präst
här ute i Kansas och åker i min lilla phaeton efter mina enkla bruna
hästar, som icke kunde säljas för hundra dollars, ty jag är så fri,
så fri, och friheten är bättre än lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
