Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Lägerliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSo
152 SCOUTING FOR BOYS
na, men det är ganska tröttsamt, om man inte övat
det som barn; det är emellertid ganska bekvämt om
man vilar hälarna på en sluttande sten eller träklots.
Boerna och andra, som leva mycket i det fria, sitta
hukade på ena hälen. Det är lite tröttsamt i början.
Knappar förlorar man alltid i läger, varför man
har gott av att kunna tillverka sådana av
kängsnören eller segelgarnsändar. Ni ska få lära er det
här. Scouter böra också kunna tälja skjortknappar
av trä, ben eller horn.
Ett gott knep för att sova gott i bivack, är att till
huvudkudde använda den segeldukspåse, man
annars bär sina grejor i, sedan den fyllts med gräs,
hö e. d.
Lägereldar och sättet att göra upp dem.
Innan man tänder sin lägereld, får man inte
försumma att i likhet med alla skogsströvare, först
skära bort eller bränna upp all ljung, gräs o. d. omkring
den, för att förhindra att elden sprider sig till det
omgivande gräset eller buskarna. Många farliga
skogseldar ha förorsakats av unga ömfotingar, som
fyrat på med något, som de trott vara lägereldar. Då
man för sådant ändamål sätter eld på gräset —
»bränner runt» som det kallas — bör man bränna
endast litet i taget och alltid vara färdig med friska
lövruskor eller våta säckar att släcka då det brunnit
nog.
Scouter skola städse vara på sin vakt för att som
god gärning när som hälst släcka skogseldar, som
kunna vara farliga för boskap och gröda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
