Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spetsen, för sin oförfärade trupp», och blef svårt
sårad vid Alavo d. 17 Aug. Utnämndes under kriget
till öfverste-löjtnant; afled 1828.
Arvid Joachim Taube stridde, såsom subalt.-officer
vid Savolaks fotjägare så tappert under kriget 1808,
att han både erhöll guldmedaljen samt befordrades
till kapten och fick, såsom sådan, efter krigets slut,
transport till d. v. Westerbottens reg:te, med hvilket
han sedan deltog i norska fälttåget. Han blef
slutligen riddare af Svärds-orden; erhöll majors afsked
1828 och afled d. 8 Okt. 182g.
Tre officerare med namnet Tigerstedt — alla i
tjenst vid Savolaksarne — utmärkte sig i sista finska
kriget. Bland dem är Gregori Fredrik Tigerstedt,
hvilken, af Runeberg så vackert besjungen i
»Fänrikens helsning», utmärkte sig såsom fänrik vid Savolaks
infant.-reg:te, i slaget vid Revolaks d. 27 April 1808,
då han blef svårt sårad, erhöll guldmedaljen och
be-fordradés till löjtnant. Tog, år 1812, såsom kapten,
afsked från svenska krigstjensten och avancerade
sedan till bataljonschef vid finska skarpskyttebataljonen,
från hvilken han, år 1831, på begäran, erhöll afsked,
då honom tillades öfverste-löjtnants n. h. o. v. .
Kort redogörelse för
Österbottens regemente.
ör detta regemente, som fordom haft mörkgrön
mundering med hvita uppslag, foder och kant,
och bland sina chefer räknat frih. Gustaf Horn,
ännu 1672 upptagen som sådan, var, vid utbrottet af
1808 års krig, öfverste G. von Numers chef; men enär
regementet under sistnämnde krig var fördeladt pa
flera brigader, åtföljde chefen, som då icke hade nagot
direkt truppbefäl, högqvarteret. Såsom major hade
v. N. mycket utmärkt sig under 1788—90 års krig
mot Ryssland. Han blef slutligen generalmajor;
afled 1826. Regementets detacherade bataljoner delade
Erik Wilh, Tujulin, vid början af 1808 års krig
kapten vid Savolaks jägare och major i armén.
Under detta fälttåg utmärkte han sig både för sitt
mannamod, sin säkra blick och sitt förutseende hvar och när
fienden skulle anfallas. Collin berättar om honom
och hans savolaksare, bland annat följande:
»Vid Lappo d. 14 Juli 1808 blefvo i början af
drabbningen Karelska jägarne nödgade att draga sig
tillbaka. Då Adlercreutz såg detta, ropade han: »vi
»skola ju gå framåt och de gå bakåt. Major Tujulin,
»ryck ni ut med Savolaks jägare; de gå aldrig
tillbaka!» Dessa ord gjorde truppen oöfvervinnerlig.
Major Tujulin och kapten Brunow förde sina jägare
så hastigt och kraftfullt, att fienden måste vika, huru
modigt han än försvarade sig.»
Joh. Reinhold von Törne, den af Runeberg
besjungne, hade under det föregående kriget mot
Ryssland vunnit hastig befordran på grund af sin då
visade »köld, tapperhet och ihärdighet». Före fälttåget
1808 var han major vid Savolaks infant.-reg:te,
utmärkte sig, såsom redan nämn dt är, vid Lappo d. 14
Juli, vid Alavo d. 17 Aug. och vid Oravais d. 14
––––––––––––––––-
de å uniformsplanscherna
och korpser.
emellertid under 1808—09 års krig äran af de
oförgätliga strider, som af de resp. brigader, hvilka de
då tillhörde, utkämpades.
Bland öfrige krigare, som då tjenade vid
Öster-bottningarne, nämna vi:
Carl Joh. Gyllencreutz, hvilken förut tjenat vid
Dal-regementet och sedan 1803 var major i armén,
bevistade såsom kapten vid Österbottens reg:te under
kriget 1808 och 1809 striderna vid Siikajoki,
Ny-karleby, Kauhajoki, Oravais o. s. v. och utmärkte sig
derunder genom mod och rådighet. Major G.
nämndes efter den häftiga träffningen vid Kauhajoki d. 10
Aug. 1808, liksom kaptenerna Uggla och von Konow,
Sept. o. s. v. Under detta krig avancerade han
ytterligare till öfverste-löjtnant och afled d. 3 Okt. 1810,
något öfver 58 år gammal. »Hans ansigte uttryckte
ärlighet och heder, men tillika mod och beslutsamhet,
och någon kallblodigare soldat under det häftigaste
krigstumultet kunde man sällan finna.»
Carl Aug, Wallgren, löjtnant vid Savolaks jägare
och under kriget brigadadjutant, utmärkte sig vid
Warkaus, Wirta bro d. 27 Okt. 1808 och vid
Hörne-fors d. 5 Juli 1809; öfvergick efter kriget till
Jönköpings reg:te, der han slutligen blef major. Afled
sannolikt 1822.
Otto Weber, under-löjtnant vid nyssnämnde
jägare-reg:te, stupade vid anfallet emot Kuopio d. 30 Juni 1808.
Hcnr. Magn. von Wright deltog, såsom kapten
vid Savolaks infant.-reg:te (.Montgomery upptager
honom såsom tjenstgörande vid Karelska jägarne),
under 1808 års krig i striderna vid Revolaks d. 27 April
och vid Alavo d. 17 Aug., då han sårades och sedan
belönades med guldmedaljen för tapperhet i fält. Blef
slutligen major; afled d. 23 Sept. 1850 på
Flaminan-laks egendom nära Kuopio.
upptagne regementen
med mycket loford af v. Döbeln. Efter fälttågets slut
utnämndes G. till öfverjägmästare (1810) i .Skaraborgs
län, erhöll (1813) hofjägmästare-titel och dog 1823 på
Wänsjö jägmästareboställe i nämnde län.
Två bröder Herlin, af hvilka den ene någon tid
tjenstgjorde såsom adjutant hos v. Döbeln, deltogo
såsom subaltern-officerare i regementets strider, och
erhöllo båda tapperhetsmedalj.
Kapten E. L. Löthman blef svårt sårad vid AVirta
bro d. 27/10 1808.
F. M. von Nmners, regements-chefens son,
utmärkte sig vid Kauhajoki d. 10/8, och vid Oravais,
I I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
