Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trögheten i det svenska folklynnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deras högsta stolthet är tillfredsställd, då man kallar dem
för nordens skönheter. Deras härskande lidelse består i
bemödandet att blifva offentligen bemärkta och utmärkta. De
starka och häftiga känslor af vänskap, ömhet och kärlek,
som utmärka de varmare ländernas kvinnor, hafva däremot
intet hem i den svenska kvinnans kalla hjärta.“
Några årtionden därefter framställde Tegnér en bild af
den svenska kvinnan i Ingeborgs gestalt. Om henne skref
han själf några år efter diktens utgifvande, att Ingeborgs
uppförande mot Fritjof är trolöshet, huru det än framställes,
men det är omöjligt t. o. m. i poesien att ge fruntimren
någon annan märkvärdighet. På 1880-talet fällde den
författare, som döljer sig under märket Robinson, följande
omdöme: “Denna Ingeborg, som företer endast en passiv,
handlingsfiendtlig, viljeskygg själs styrka, är ingenting annat
än den stiliserade typen för alldeles samma kvinnlighet,
hvartill hvarje flicka och hvarje hustru då för tiden (d. v. s. på
1820-talet) dagligen och stundligen uppfostrades. Själfva
hennes förallmänligade yttre — hennes abstrakta skönhet af
ros och lilja, fyllig barm och smidig midja — var så att säga
allas; en hvar såg sig i prinsessans bild som i en förstorande
spegel. Och inför detta kvinnoideal hurrade hela
nationen. Det var stort nog och blomstrande och tanketrögt
och negativt nog att ännu för några mansåldrar skymma
önskningsmålet af verklig individuell, själfansvarig kvinnlig
utveckling.“
Så långt Robinson. Det vore dock orätt att säga, att
Ingeborg saknar känsla. Hennes känsla är innerlig och
förenad med ljuft behag, men alldeles blottad på viljekraft.
Därför synes den trög.
Särskildt har den art af känsla, som heter fosterlandskärlek,
ofta under lugna tider varit slumrande och skenbart
död hos Sveriges befolkning, och i allmänhet påminner han
rätt mycket om den matta färg, som norrskenet sprider öfver
snöhvita fält. Genom amerikanska glasögon synes svensken
passiv i sin fosterlandskärlek. Han önskar sitt land allt godt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
