Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 3. Finnarne i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 LITET HISTORIA.
att det lyckats honom att få sådana skadlige och skogsför-
derfvande finnar och löst partie vid hufvudet, och om desse
icke godvilligt begåfvo sig till Nya Sverige, skulle de an-
skaffa gode män som gingo i borgen för att de samvets-
grant skulle upptaga till odling ödeshemman eller nya torp.
Förmådde finnarne ej detta, hade de ingen annan utväg än
resa till Amerika, eller ock skulle landshöfdingen låta slå
dem i jern och hålla dem till arbete på kronans slott och
gårdar.»
Att en del finnar begåfvo sig frivilligt till Amerika,
veta vi af »Kort beskrifning om provinsen Nya Sverige i
Amerika af Thomas Camparmus»: »Charmassungh Finland:
där bodde finnarne uppå och var med starka hus bebygd,
dock utan Skantz. Det är beläget ifrån Christine Skantz
två och en half tysk mil siöwägen öster uth, Landzvägen
två och en half Swenska dryga mil.> En i arbetet intagen
karta utvisar, att »Finland» låg emellan Fort Kristina och
Nya Göteborg på Delawareflodens vestra strand, sydvest om
nuvarande Filadelfia.
De festa af finnarne hörde till den grupp af befolk-
ningen som benämdes »frimän», hvilket ord betecknade de
nybyggare, som. af egen god vilja rest till Amerika och der
åtnjöto vissa friheter och förmåner. Andra grupper åter
bildade kompaniets tjenstemän, hvilka uppburo årlig lön,
samt »löst parti och missgerningsmän (deporterade)», som
bodde på en afskild plats och användes som slafvar. Hur
många finnarne voro, kunna vi ej uppgifva, ej heller veta
vi, om fere eller färre af de ungefär 300 finnar, hvilka
1649 anhållit att få resa till Nya Sverige, blefvo i tillfälle
att fullfölja sin afsigt.
Hvilka finnarnes sysselsättningar voro, framgår af ett
bref från William Penn, dat. 1683, der han skrifver: »De
första invånarne af de kristne här i landet ha varit hollän-
dare och dernäst svear och finnar. De förre beflita sig om
handelskap, de senare om åkerbruk.» TI ett tio år senare
afsändt bref yttrar sig en finne om landets fruktbarhet och
näringskällorna: »Hvad som anbelangar vårt allmänna till-
stånd uti detta landet, så äro vi mest allesamman bönder,
som plöja och så, manuera land — mägta kosteligt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
