Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 4. Landsmän påträffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
»Hugg oss nu ett par båndstakar, Anti, du som har
yxa, och hjelp mig sedan få loss huden och stycka köttet.
Vi måste skynda, ty Pecka har också skjutit, och antingen
lyckats fälla ett djur, eller vill hafva hjelp, ty eljes vore
han nu här.»
»Åh, har Pecka skjutit? Då ha vi fått mer, ty herr
Eriks bössa felar aldrig. Det är död då hon dundrar, och
Pecka håller uti den, var säker derpå, far. Åh, om jag
hunnit skjuta på björnarne ändå! Men sprang gjorde jag,
och sprang gjorde de ock. Skogen var tät. Tänk om vi
nu hade björnfläsk till; det vore minsann präktigt det, far,
och tänk om vi hade mor, far och Hejki här i denna mark,
der det är så godt om vildt! När de komma, far, skall
ni få se på karlar som duga i skogen!» — »Hugg nu uti,
så vända vi vår oxe en gång till och få huden loss! Obhoj,
så der! Låt nu yxan gå upp med bringbenet, hugg nu
raskt ned, se så!»
Ett par timmar derefter var elgen styckad och kött-
styckena upphängda på grenarna af närstående furor, huden
spänd mellan ett par hopböjda unga granar och våra raska
jägare på väg till Pecka.
De funno honom på Svartelfvens strand, sysselsatt med
att aftaga huden på en tre- å fyraårig elgko. Han syntes
mycket glad åt sitt jagtbyte och blef ännu gladare, då kam-
raterna meddelade honom det lyckliga resultatet af deras
jagt. Han blef mycket ifrig vid åhörandet af Antis beskrif-
ning på hans möte med björnarne och ville, liksom han,
genast söka åtkomma dem, men sedan Daniel sagt äfven
Pecka sina tankar om den saken, gaf han med sig och man
hjelptes åt att stycka och upphänga äfven Peckas elg.
Så hade dagen gått. Skyttarne voro. återkomna till
förra nattens läger, der rådjuret ytterligare angreps med
den aptit en jägare har efter en dags fasta.
»Äten duktigt, gossar, ty i morgon få vi styft arbete!»
— »Hvad skola vi göra då, fader Daniel? Vi skola väl
efter björnarne, ty det brådskar väl ej med att bära hem
elgköttet.»
»Ingendera delen skola vi göra. Hör nu på! Björnarne
måste vi hafva, men utan att kosta tid på en oviss jagt.
Aa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
