Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 8. Vid Malmberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID MALMBERGET. ST
Då gossarne följande morgon infunno sig, var mycket
folk samladt vid fogdens gård, der han sjelf gick från grupp
till grupp och gaf sina order till arbetarne. Så snart han
blef varse gossarne, ropade han dem, tillsade den gröfre
-och äldre Anti att han skulle få komma till svartsmeden,
och befallde en äldre arbetare taga hand om pojken, men
laga att han icke fick lata sig. Det samma sade han till
en annan karl om Pecka: »den der långe drasuten skall du
taga och göra till snickare. Marsch!» ,
Det blef ingen tid att taga afsked af fader Daniel.
Gossarne mäste medfölja sina husbönder utan vidare re-
sonnemang. Daniel hann jemnt och nätt tillropa dem:
»Hyrvesti nyt!» (Farväl nu!) då gossarne aftågade.
Modfällda följde de sina nya husbönder. De hade hop-
pats komma i samma arbete och få vara tillsammans; men
det föll dem icke in att beklaga sig deröfver. De tröstade
sig med, att blefve det allt för svårt, ville de återtaga sina
ströfverier i skogarne.
Helgdagarne hade de tillfälle att träffas vid kyrkan, dit
de voro tvungna att gå. De gjorde det ock gerna, ty der
var rätta stället att antingen sammanträffa med de sina
eller få höra talas om dem. TI värsta fall voro de beslutna
att lemna Malmberget och uppsöka dem.
Ödet hade dock annorlunda beslutit, ty på våren till-
sades de att jemte jemnåriga infinna sig hos presten. På
tillfrågan redogjorde de för sitt föregående lif. Pecka kom
genast. genom sin läskunnighet 1 prestens bevågenhet. Med
Anti förhöll det sig annorlunda: han visste icke ens, om
han var döpt, ehuru Pecka trodde det; men till yttermera
visso blef han döpt en gång till.
Finnbarnens undervisning på den tiden och äfven två
hundra år derefter skedde på det sätt, att en svensk- och
finsktalande person framställde prestens frågor på finska till
sådana barn som ej förstodo svenska och frambar deras
svar på svenska till presten, som ej förstod finska. Så tillgick
finnarnes undervisning i kristendom, och det är troligt, att
all deras kunskap blott bestod i några få böner, och att då
förståndsfrågor gjordes dem, svaren bestodo i tolkens egna
tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
