Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gräsmarken
och en jagt derstädes.
Till gränssocknarne mot Norge räknar man i Vermland
äfven Gräsmark, ehuru socknen icke fullt når till nor-
ska gränsen, utan skiljes derifrån af en smal kil af Gunnar-
skogs och Lekvattnets socknar.
Gräsmarken är en gammal bygd och var befolkad redan
i hednatid. Detta bestyrkes så väl af sagan och sägnen
som af en mängd kvarlefvor af det gamla språket som der
bibehållit sig. Under min ungdom och väl ännu senare,
förekom en mängd gammalnordiska namn bland befolknin-
gen, såsom Brynte, Kjellar, Thorbjörn bland männen, och
Bolla, Böreth, Gyri eller Gyrit bland kvinnorna. I dagligt
tal förekom en mängd gamla ord och uttryck, såsom Icke brå-
gjord, senfärdig; Frack, hurtig; Geta, Getan gut, vallhjon;
Häf, Häfver gut, rask pojke m. f.
I sagan lefver Jättes i Stenserud strid med Gö i Jätte-
kärn. Jätte kastade ett stort stenblock efter Gö, men denna,
en rask och hurtig kvinna, blef honom ej svaret skyldig, ty
hon kastade en lika stor sten efter Jätte. Båda stenarne
visas ännu. Om Gö finnas föröfrigt många sagor. Af så-
dana sagor och berättelser kan man sluta, att socknen, ehuru
belägen i hjertat af Tolfmilaskogen, varit tidigt befolkad.
Det är dock antagligt, att befolkningen icke var talrik,
eller ock att den hopsmält under Digerdöden, ty först i
midten af 1600-talet egde orten kyrka, ehuru man ej med
visshet känner när hon blifvit bygd. Men 1663 predikade
dåvarande lektor Gyllenius första gången julottan der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
