Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nervöst med sin näsduk i knäet, hade tårarna i ögonen
men slog icke ned blicken.
Pastor Erikssons hufvud satt styft och orörligt, medan
det ironiska leendet fortfor.
— Jag skall säga frun, att de är en hop fantaster, som
vilja springa på möten och bli herrar och prata om en mängd
saker, de icke begripa. Nej, sån’t herrskap skulle behöfva
tukt det är saken det.
Pastor Eriksson blef en mån blekare. Han tog så hårdt
om knifskaftet, ehuru hans röst icke höjdes det minsta, att
handens knogar hvitnade. 1 blicken låg för ett ögonblick
något ilsket.
— Hur kan pastorn säga så! Kan pastorn missunna de
stackrarne därnere, att de vill försöka hämma eländet de stå
i till armbågarna, att de vill höja sig.
— Frun ska inte prata det frun inte begriper.
Pastorn förifrade sig. I sin ondska blef han grof.
— Det ska frun inte, det är ett högfärdigt pack, är det,
som föraktar sin präst och sin kyrka.
— Nej, nej, det är ju inte sant — pastorn har ju aldrig
varit med dem. På sista sammankomsten talade jag med
skräddar Kruse länge, han sade flere gånger: om bara
prästerna ville vara med oss, om de bara ville förstå, att vi
arbetar dem i händerna och inte tvärtom, men de bryr sig ju
inte om oss — och så går folket och tror, att vi öfva ondt,
— ja, de’ ä’ fulla af de värsta inbillningar, och ändå vore
det så lätt för prästerna att säga dem sanningen.
— Sanningen — ja, det lär allt vara, att det är skadligt,
när obildade element på det sättet slå sig i klunga, det är
farligt med alla sådana där föreningar, det smyger sig in
socialistiska tendenser, alstrar missnöje med den ställning, Gud
behagat sätta dem i, väcker begär efter att »sticka sig upp»,
nej vet frun: pöbel ä’ pöbel — och förresten ser man ju att
de affalla, den ena efter den andra.
— Ja, kan pastorn säga, hvad som är fullkomligt?
Dessutom tycker jag det är godt den tid, de kan hålla sig
hyggliga. Jag vet då mer än en hustru, som sagt till mig,
att om man har haft en man, som gått ut som en förnuftig
människa och kommit hem som ett oskäligt skadedjur och
så något kommer, som gör .att de alltid — både när de gå
in och ut — är förnuftiga människor, då välsignar man det
där något och tror på det. Se på dem därnere i staden,
det är ju erkändt att goodtemplarne ä’ de hyggligaste, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
