Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 Hjalmar sööerbërc*
las från en lyxvara — den lyx, på vilken män
tänker sist av alla — till ett verkligt och levande
lifs-behov: sådan är huvudsumman av författarinnans
estetiska program. Och hon förbiser därvid
ingalunda, att människorna först måste stilla sin hunger,
innan de kunna drömma om skönhet — det är blott
det, att de icke vilja nöja sig med att först vara
mätta, de måste också vara övermätta, och sedan
somna de. — Likväl är det icke alldeles så. De
gräsligheter, som under namn av tapeter kläda våra
väggar, de gipskakor och schablonmålningar, som
dekorera våra tak, kunna icke förklaras ur
frånvaron av skönhetslängtan. De skulle då aldrig
kunnat bli så positivt fula. Nej, allt hos dem röjer deras
härkomst från ett till folkets bredaste lager spridd
skönhetsbegär, som blott har det felet att vara
vildens, icke kulturmänniskans. Det är också till
skönhetsdriftens förädling och förfining Ellen Key
närmast syftar i artikeln "Kulturodling" — dess
stegring följer då av sig själv. Den individuella
skönhetsdriften är svagare inom den romanska
stammen: det är just vad som skänker dessa folk deras
"stil". Man bygger där sitt hus efter samma modell
som grannens, och gatan vinner därigenom den
enhetliga stil, som stockholmsgatan i så hög grad
saknar. På våra gator skrika husen i kapp, som om
deras uppgift vore att överrösta varandra —
vilken konsert! På några få undantag när tävla de i
löjlighet, i bisarr fulhet, och röja just därigenom
sitt ursprung från den individuella ehuru ännu vilda
skönhetsdrift, som är ett germanskt grunddrag. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
