Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon tog upp floret och böjde fram sin kind.
Jag kysste den.
Hon sade:
— Jag vill kyssa er panna. Den är vacker.
Vinden slet i mina glesnande hårtestar när jag
blottade mitt huvud. Och hon tog det mellan sina
varma och mjuka händer och kysste min panna —
högtidligt, som en ceremoni.
22 augusti.
Vilken morgon! En lätt känning av höst i den
glasklara luften. Och stilla.
Mötte fröken Mertens på min morgonritt och
växlade några muntra ord med henne i förbifarten.
Jag tycker om hennes ögon. Jag tror att det är
mera djup i dem än man ser strax. Och så håret ...
Men sen finns det heller inte stort mera på
meritlistan. Jo, en liten god karaktär har hon bestämt
också.
Jag red Djurgården runt och tänkte hela tiden
på henne som satt på trappan där uppe vid kyrkan
och såg in i solen och grät, och som längtade efter
att få dö. Och sannerligen: om ingen hjälp kommer,
om ingenting inträffar — om inte det inträffar som
jag tänker på — då är varje försök att trösta henne
med ord bara löjligt prat, det kände jag själv
medan jag talade till henne. Då har hon rätt, hundra
gånger rätt i att söka döden. Hon kan varken resa
eiler stanna. Resa — med Klas Recke? Bli honom
en börda och en black om foten? Jag välsignar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shskrifter/5/0136.html
