Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
hennes Anders, vid Svartbäcken på storböndagens kväll!
Hon kände sig vid denna upplysning rent af frysa till,
och hennes kind bleknade så märkbart, att jägaren
ansåg sig, innan han gick, böra säga, att Anders nog
var karl att reda sig för trolldalens alla gastar. Men
Katris oro kunde ej stillas. Hon hade väl reda på
Spär-tuskulten bland sina landsmän, och nu stod det med
ens klart för henne, att Anders sysslade med denna
vidskepelse och att sysslandet härmed gjort, att hon ej
på en tid tyckt sig känna igen sin hjärtevän. Utan
tvekan kastade hon hilkan öfver sitt hufvud och
oförmärkt skyndade hon ut och bort öfver fjället. Den
käre Anders, barndomsvännen, som räddat hennes unga
lif, skulle nu af henne räddas. Kanske var det just
denna afton han vann sitt mål och skulle, som väl äfven
Katri fast trodde, bli rik och mäktig till mycket, men
ock, när lifvets afton skymde, bli evigt förlorad. Detta
var för den känsliga flickan, i hvilkens själ himmelsk
tro bodde, något så grufligt, att tanken därpå
frampressade stora svettpärlor i hennes ansikte och
påskyndade hennes steg, ehuru fjället var ganska brant.
När Katri kom ned i den dystra dalen, följde hon
den slingrande bäcken, hvilkens mörka vatten fick en
gladare färg, där det kastade sig ned utför någon klippa.
Och snart fick Katri syn på Anders, som med sitt
metspö tagit plats på en klippa, invid hvilken vattnet var
djupt och svart. Hans öga var oaflåtligt och ytterst
ifrigt fäst på det lilla korkflötet. Han såg som den
på hafvet i natten kringdrifna seglaren ser efter
strandens ljus, och esomoftast lyfte han upp refven för att
se till, huruvida betet, det kulna betet, var kvar. Ehuru
dalen var sval, låg feberglöd öfver fiskarens anlete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
