Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillstånd och skarpa skott utdelades till frivillige. I Nya
Syd Wales åtföljdes ulltransporterna af beväpnad eskort
och i Nya Zeeland underrättades hvarje vid järnvägarne
anställd att, om han nedlade arbetet, så vore han därmed
afskedad för alltid, utan möjlighet att återvinna sin
anställning.
Förlikning söktes af fackföreningarna, men nu
svarade arbetsgifvarne att dylikt tjänade till ingenting, då
hvarje aftal bröts af arbetarne, så fort de funno det för
dem lämpligt. De fordrade därför viss säkerhet för att
arbetsfreden skulle blifva bestående.
Tiderna hade blifvit allt sämre, nöden bland
arbetarne allt större. De mest framstående arbetareledarne
sökte draga sig ur spelet genom att mana till eftergift.
Men den stora hopen kände ej, huru marken vek undan
deras fötter. Storstrejk proklamerades.
Med lojala medel var ingenting för
fackföreningarna att vinna. Under de dåliga tiderna var
arbetskraft öfverallt tillgänglig.
Fackföreningarna upptogo därför striden med
våldsmedel, ett skräckvälde kom till stånd, hvarunder de
gröfsta illgärningar föröfvades, järnvägståg urspårades,
landtgods brändes, inhägnader förstördes, kreatursbetet
härjades af eld. Eegeringen måste inskrida och sända
trupper med kulsprutor till de hotade platserna.
Strejk-ledarne häktades och dömdes för sammansvärjning. I
månadtal fortgick striden. Den slutade med en
fullständig sprängning af fackföreningarnas makt.
I mångt och mycket var nog denna sprängning
vållad af arbetarnes eget oförstånd och öfversitteri. Men
den hade ock andra både yttre och inre orsaker.
Under tio års skedet 1881—1891 voro fackföre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
