Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Vari vår hjälte ser litet mer av tjänsten och använder sin stridslust bättre än att slåss med don Silvio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 378 -
~ Det här blir en lång jakt, såsom alltid är fallet
med en akterlig jakt, sade Martin till Gascon.
- Jag fruktar det, men fruktar ändå mer, att den
möjligen kan undkomma oss.
- Det är icke så omöjligt, sade Martin.
*- Ni är en av Jobs tröstare, Martin.
- Därför blir jag icke heller så lätt gäckad. Här*
vidlag är först frågan, om vi upphinna fartyget, eller
om det undkommer oss, och vidare, i händelse vi
upphinna det, om det är det fartyg, som vi kryssa
efter eller icke.
- Det tyckes vara er tämligen likgiltigt.
- Nej visst icke; jag är den äldste examinerade
kadetten ombord, och taga vi detta fartyg, blir jag
befordrad, om jag lever, men faller jag, behöver jag
ingen befordran. Men jag har så ofta blivit gäckad i
mina förhoppningar, att jag nu icke anser något för
säkert, innan jag har det.
- För er skull, Martin, vill jag hoppas, både att
det är den fregatt vi söka, och att vi icke bli dödade
samt att ni måtte bli befordrad.
- Tack skall ni ha; måtte jag själv kunna
hoppas detsamma som ni!
Stackars Martin! Han hade en bitter erfarenhet
av att gång på gång bliva bedragen i sina
förväntningar. Huru sant är det icke, att gäckat hopp gör
hjärtat sjukt! Hans tidigare dagars drömmar, hans
ungdoms glödande föreställningar voro försvunna,
den ena efter den andra, och nu, sedan han tre gånger
om hade utt j anat sin tid, hade allt detta så smärt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
