Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. S:t Olof—Ystad—Malmö - III. Ystad—Malmö - Charlottenlund - Marsvinsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 15 Tur. Ystad—Krageholm.
III. Ystad-Malmö.
Normalspårig järnväg. 63 km.
Från Ystad S om Sjöpromenaden förbi cellfängelset
utefter stranden V, som den följer nära 7 km med
Ber^sjö-holms slott h öfver ån vid Svartemölla, hvarefter rakt N till
8 km Charlottenlund (23 m). Härifrån har Ystad —
Skifarps järnväg egen linje till Skifarp (tur 17).
Charlottenlunds slott 1 km V om stationen. Egendomen, som
förr hette Snårestad och under detta namn har gemensam historia
med Marsvinsholm (se nedan), inköptes 1848 af sedermera
statsministern Arvid Posse, hvilken 1849—50 lät uppföra slottet efter
ritning af arkitekten Strömberg; från det 20m höga tornet en vidsträckt
utsikt. A slottet ett bibliotek (12,000 vol.) däraf 5,000 från Löberöd
(s. 113). Butsbo (från stationen 1 7a km till Skönadals kvarn,
hvarifrån 1 72 km N till gården) hette förut Gundrelöf. 1783 inköptes
det af excellensen Ruuth, som 1810 gjorde det till fideikommiss.
Hufvudbyggnaden, elinru på senare tiden tillbyggd, anspråkslös.
(Härifrån 3 km Ö till Bergsjöholm och 2 km NV till Bjäresjö
(s. 105).
Förbi Balkåkra kyrkoruin med grafkor för ätten Bunth
och Marsvinsholms nya kyrka (h) till 4 km Marsvinsholm
(44 m), 7* km NY om slottet.
-K- Marsvinsholm, som fordom hette Borsjö, inköptes af konung
Valdemar Atterdag 1347 af dess förste kände ägare Peter Månsson.
1629 innehades det af den rike Otto Marsvin, som bebyggde det
och skänkte det sitt namn. 1670 köptes det af Prags eröfrare,
fältmarskalken H.K. von Königsmark, hvars efterkommande innehade det
till 1721. Genom arf tillföll det riksrådet Ruuth, hvars son
statsmannen från Gustaf III:s dagar excellensen Erik Ruuth innehade det till
1819. Ruuth är grundaren af Höganäsverken och hans staty är rest
i Höganäs (tur 32). Slottet, som 1644—48 uppfördes af Otto Marsvin
till Dybäck (s. 116) och Mette Brahe till Clausholm i Danmark, står
på öfvergången från det befästa adliga slottet till den fredliga
praktbyggnaden. Det var visserligen omgifvet af grafvar, men
bryggan däröfver hvilade på fasta ekpålar och kunde ej i hast
rifvas. Tornen äro emellertid så uppförda, att alla murytor kunde
från dem med skott bestrykas. Själf va byggnaden bildar en massiv
fyrkant af fyra våningars höjd försedd i NV och SO hörnen med
fyrkantiga torn af 5 våningars höjd. 1780 undergick slottet en
dyrbar, men smaklös modernisering. 1856—57 restaurerades det ånyo,
denna gång med mera gynnsamt resultat. 1 km S ligger den
1867 nybyggda kyrkan. I parken 4 runstenar; 3 af dem ha tillhört
det berömda Hunnestadsmonumentet, förstördt redan.i slutet af
1700-talet, ursprungligen bestående af sex stenar. I SÖ hörnet af
socknen en "stensättning", hvars N sida står i en gärdesgård.
Utflykter: 1 Från Marsvinsholm förbi Bellinga, Snogeholm
och Söfdeborg till Söfdeborgs station (se utflykt 3 s. 104). 2. Från
Marsvinsholm till Charlottenlund och till 3. Rutsbo och
Bergsjöholm (se samma utflykt). 4. N från godset öfver en liten bäck
och vid vägskälet Ö till Hunnestad, hvarifrån NO förbi Örehus till
Krageholmssjön och 7 km Krageholm vid Svarteån. Därifrån öfver
Söfvestad, Hedeskoga och Bromma till Ystad (se samma utflykt).
— Krageholm, fordom Krogholm, innehades af släkten Due på 1300-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
